Fru talman! Jag var lite anklagande mot Centerpartiet tidigare och sade att man var historielös. Men jag måste säga att jag nog måste ha samma förhållningssätt mot Folkpartiet. Jag förstår i och för sig att Ulf Nilsson är ganska ny som migrationspolitisk talesman; jag tror att han är den femte i ordningen som jag debatterar med sedan 2002 och den andra under denna mandatperiod. Det gör att man tappar lite perspektiv om man inte läser på. Vad var Folkpartiets ställningstaganden under förra mandatperioden?
När jag nu tittar på en artikel som Ulf Nilsson skrev för bara någon dag sedan i en av våra större tidningar ställer jag mig en del frågor. Vad har man för historia? Han börjar med att tala om avgående regerings förfallna migrationspolitik. Den där avgående regeringen hade ju en majoritet här i kammaren tillsammans med det parti som nu är det största partiet i nuvarande regeringsallians. Jag har suttit och förhandlat med Tolgfors, Westerberg och Billström om propositioner för att hitta breda lösningar. Det perspektivet har inte Ulf Nilsson, utan han kallar det för förfallen migrationspolitik.
Nu genomför alliansen det ena och det andra, säger Ulf Nilsson. Vi har fått en massa utredningar redovisade för oss här som vi kommer att få behandla under kommande månader och kommande mandatperiod. Det är naturligtvis bra, men det genomförs inte speciellt mycket på området mer än att vi ser att det finns vissa saker som alltid kommer att hända.
Sedan maktskiftet har regeringen fått ned tiderna avsevärt, säger man. Det är väl Migrationsverket och inte regeringen som har fått ned handläggningstiderna. Det har skett med stöd av kammaren här och med de ekonomiska medel som också tidigare regering har ställt till förfogande. Det handlar om nya arbetsformer och nya möjligheter att agera.
Ulf Nilsson avslutar sin artikel med att säga att många människor har fått lida för den socialdemokratiska slappheten. Vad baserar han den uppfattningen på? Jag måste ställa en del frågor. Var finns historien hos Ulf Nilsson? Eller är det här den femte uppfattning som Folkpartiet framhärdar med i den migrationspolitiska debatten?