Fru talman! Lars Gustafsson inledde sitt anförande med ett viktigt begrepp, nämligen att alla har lika värde. Det står vi nog alla i kammaren för, åtminstone de flesta, och det tycker jag att vi ska bära med oss.
Utan att gå in och diskutera enskilda ärenden vill jag ändå ha med detta att alla ska ha lika värde. Jag hade en debatt om det. Frågan har även tagits upp i en frågestund i kammaren och är nu föremål för en interpellation. Kristdemokraterna säger att personer som i dag har arbete i Sverige och befinner sig i asylprocessen, men får ett negativt beslut under processen, ska få stanna kvar i avvaktan på eventuell kommande lagstiftning om arbetskraftsinvandring.
Därmed kommer vi i och för sig in på ärenden, men låt oss ändå hålla oss från enskilda ärenden. Alla har lika värde. Vi hade vid februari månads utgång 14 877 personer som hade så kallat AT-UND, det vill säga arbetstillståndsundantag från Migrationsverket. En del av dessa har lyckats få ett arbete under asylprocessen och kommer därigenom i närheten av arbetsmarknaden och människorna på olika sätt. Många finns emellertid i regioner där vi har en annorlunda arbetsmarknad, där de inte kommer i närheten av arbetsmarknaden och kan skaffa sig ett jobb under asylprocessen. Därmed skulle dessa människor inte få samma möjligheter. De har alltså inte samma värde i den processen.
Nu har vi sett att migrationsministern uttalat sig om detta i ett frågesvar och sagt att det är en komplexitet, att det inte är någon enkel fråga inför kommande propositionsskrivning. Det förstår jag. Centern säger att de inte vill ha någon amnesti - detta är ju en form av amnesti - utan den som har ett arbete ska få stanna under den perioden.
Vad är Lars Gustafssons uppfattning som kristdemokrat i denna fråga?