Fru talman! Jag vill börja med att säga att det är väldigt mycket tjat om migrationspolitiska talesmän här, men faktum är jag faktiskt är den enda kvinnan av de migrationspolitiska talespersonerna här i riksdagen. Kanske hade det varit annorlunda om vi hade varit fler kvinnor. Jag tror att vi tenderar att se mer på människor och mindre på system. Mitt engagemang i de här frågorna handlar om människor.
Jag vill börja med att säga någonting om korta handläggningstider. Vi är alla överens om att det är bra att handläggningstiderna har kortats.
Du tog också upp att du inte kan bedöma hur det ser ut i de olika länderna. Det är ingen som begär av Ulf Nilsson att han ska kunna bedöma hur det ser ut i länderna. Däremot begär vi att Ulf Nilsson ställer sig bakom att domstolarna ska beakta UNHCR:s riktlinjer och rekommendationer. De bedömer hur det ser ut i hemländerna. Det borde vi alla ställa oss bakom. Röda Korset, UNHCR och freds- och konfliktavdelningen på vårt eget Uppsalauniversitet säger att år 2007 var Afghanistan det land där mest krig råder i världen och där flest dör i direkta strider.
Vi står här och säger att lagen inte tolkades på det sätt som var tänkt. Det regeringsparti som hade huvudansvaret för utformningen av det lagförslaget och propositionstexten säger det. Det borde väl räcka för att tala om att vi gjorde ett fel. Det blev fel, och därför borde vi också förändra det.