Fru talman! Jag kan börja med den sista frågan. Vi instämmer inte i Socialdemokraternas synpunkter i den delen.
Jag vet inte om jag var väldigt oklar och otydlig. Det jag talar om är att för den grupp människor som har prövats enligt den tidigare lagstiftningen, som vi är överens om inte var rättssäker och därför har ändrat, skulle vi faktiskt kunna använda den spanska modellen. Jag säger inte att vi ska hålla på med amnestier jämt och ständigt, gång efter annan. Det är inte det jag står och säger. Jag bara tipsar om att den spanska modellen är en bra modell. Jag tycker det. Du får tycka någonting annat om du vill.
Du hade en annan fråga också. Nu kommer jag inte ihåg vilken det var. Påminn mig!
(FREDRICK FEDERLEY (c): Det kommer att bli färre.)
Just det! Det grundar jag på det faktum att väldigt många av dem som fick stanna fick stanna innan det bildades ny praxis i Migrationsverket och i domstolarna. Om det ansågs vara svåra motsättningar eller väpnad konflikt i hemlandet fick man stanna. Därför fick så många stanna då. Men nu kommer det att bli färre eftersom vi nu har en praxis som säger att så inte är fallet. Det är grunden för det svaret.
Jag vill passa på att fråga dig: Hur ska du förklara för Hoforsskolans elever att vi inte kan ge den här signalen till migrationsdomstolarna i dag, om att vi anser att de har en felaktig tolkning av lagen? Vi blev allihop och även ni, har jag upplevt, bestörta när tolkningen kom från början, och ni har hänvisat till att vi får pröva den fler gånger i domstol för att se vad som händer.
Men nu har det gått lång tid, och det är fortfarande samma situation. Hur ska du förklara detta för Hoforsskolans elever?