Fru talman! Jag tackar Göte för frågan. Under den tid som debatten fördes om att införa en ny instans- och processordning hade det varit möjligt att genomföra en amnesti. Att däremot ställa de kraven i dag vore helt fel, och det har jag sagt flera gånger. Det skulle sända fel signaler och skapa en ännu större grund för människor som vill stanna i landet att gå under jorden, gömma sig eller komma hit som papperslösa i förhoppning om att få stanna. Vi skulle skapa ett underklassamhälle utan dess like där man befinner sig helt utanför rättsväsendet och de trygghetssystem vi har och inte är en del av det offentliga Sverige. En sådan ordning kan vi inte ha.
Man måste sätta in sakerna i den tid man befinner sig. Nu när vi har en gällande ordning som vi måste och ska upprätthålla framöver måste den få verka och gälla fullt ut. Vi måste få fler ärenden som avgörs i domstol. Vi måste se fler ärenden som överprövas så att vi får riktlinjer för domstolen. Samtidigt ska vi inte inbilla människor att den spanska situationen ska uppstå, nämligen att det med jämna mellanrum kommer att införas en amnesti i Sverige där alla får stanna oavsett grunder. Det skulle innebära att man gravt underminerar hela asylrätten. Då är det inte asylskälen, som jag anser är kärnan i en migrationspolitik, som avgör om man ska få stanna i landet, utan då är det snarast förmågan att hålla sig kvar i landet längst som avgör.
Svaret på Göte Wahlströms fråga är att
då
var det rätt att göra det, men efter att den nya instans- och processordningen har trätt i kraft vore det fel.
Det är väl det Kalle Larsson har så svårt att inse. Han vill uppenbarligen riva upp instans- och processordningen, även om han verkar försvara den ibland, och han tycker att det är märkligt att man inte längre vill ha amnestier.