Fru talman! Jag vill också betona att den nya ordningen är bättre än den gamla. Men när man kommer till en situation där tolkningen av den lag som stiftades blir helt uppåt väggarna och helt i strid mot vad som var tänkt måste vi agera.
I det här fallet handlar det om tolkningen av begreppet väpnad konflikt. Det finns i förarbeten från 1995, om jag inte missminner mig. För att täppa till den lucka som skulle kunna bli däremellan tillkom under den förra mandatperioden nästa proposition när vi ändrade utlänningslagen. Där kom begreppet andra svåra motsättningar i hemlandet för att täcka de fall som många är drabbade av där det inte anses råda väpnad konflikt. Inte heller det tolkas som lagstiftaren hade tänkt, vill jag mena.
Du frågade oss om EU-harmoniseringen och om det inte är bra om övriga länder också blir bättre. Självklart är det bra om andra länder i EU tar större ansvar för flyktingströmmarna och det är bra om vi tar större ansvar för andra migrationsströmmar. Men det är inte bra om vår flyktingpolitik försämras.
När jag talar om det allmänna rättsmedvetandet här i Sverige utgår jag ifrån den flyktingpolitik som vi har haft under åren som är den flyktingpolitik människor här i Sverige är vana vid. Om jag skulle tala om det allmänna rättsmedvetandet i Grekland är det ju något helt annat.
Vi ska självklart, där vi kan, bidra till att göra systemet bättre i de andra länderna, men vi får inte göra avkall på vår egen politik. Vi får inte göra avkall på vår egen flyktingpolitik. Det är det som är risken i det här läget.
Jag skulle vilja att du förklarar för Hoforseleverna uppe på läktaren hur ni resonerar när ni inte vill ta tag i frågan om tolkningen direkt.