Herr talman! När nu förslaget till ny grundorgani-
sation för Försvarsmakten kommit på riksdagens bord
har den helt naturligt föregåtts av en omfattande de-
batt runt om i landet. Särskilt intensiv blev den natur-
ligtvis i samband med att Arbetsgruppen för grundor-
ganisationsförändringar presenterade sitt förslag den
20 oktober. Mycket snabbt förankrades detta förslag i
Socialdemokraternas och Centerns riksdagsgrupper
och dagens försvarspolitiska proposition är således
resultatet av den försvarsuppgörelse som skedde
mellan de båda partierna i februari i år.
Jag vill inledningsvis deklarera att Kristdemokra-
terna står bakom beslutet att ändra färdriktning när
det gäller utformningen av försvaret från ett utpräglat
invasionsförsvar till en mer flexibel organisation med
hög anpassningsförmåga, grundad på allmän värn-
plikt som kan möta och hantera morgondagens hot.
Ett kristdemokratiskt utformat försvar utifrån våra
ekonomiska ramar skulle innebära en förändrad
grundorganisation. Jag kommer att utveckla detta
senare.
Det vi framför allt kritiserade i försvarsberedning-
ens rapport Förändrad omvärld - omdanat försvar
var ett antal kostnadskrävande faktorer som ej analy-
serats, och vi avslutade med "förnyelse och utveck-
ling kommer att erfordras för internationella insatser
och för att vi skall kunna följa med i den militärtek-
niska utvecklingen och skapa handlingsfrihet för
framtiden."
Även om en jämförelse av det säkerhetspolitiska
läget före och efter det kalla kriget utfaller till fördel i
en framtidsprognos går det inte att slå sig till ro. För
att ge landet ett fullgott försvarspolitiskt skydd måste
de traditionella säkerhets- och försvarspolitiska ställ-
ningstagandena även inkludera annorlunda, oväntade
och komplexa hot. Sveriges allt större militära inter-
nationella engagemang kan också komma att innebära
konfrontationer med andra länder och grupper. Den
förbättrade omvärldsbilden sedan 1989 har nu med
råge intecknats genom de olika försvarsbesluten och
de beredskapssänkningar som därefter gjorts.
Herr talman! Som ett av de första partierna krävde
Kristdemokraterna redan i början av 1998 ett nytt
försvarsbeslut med temat folkförsvar med handlings-
frihet.
Redan innan ett år hade gått av innevarande för-
svarsbeslutsperiod kom Försvarsmaktens ekonomi i
obalans och resultatet blev verksamhetsinskränkning-
ar och en ambitionssänkning motsvarande
10 miljarder kronor under återstoden av försvarsbe-
slutsperioden.
Vi framförde därför att ett underlag för ett nytt
försvarsbeslut borde utarbetas i stället för att fortsätta
att genom besparingar lappa, laga och senarelägga
olika projekt. Vi befarade att anpassningsdoktrinen
från Försvarsbeslut 96 kunde sättas ur spel samt att
det inte gick att bortse från risken att Försvarsmak-
tens långsiktiga styrka urgröptes.
Kristdemokraterna deltog i fjolårets försvarsför-
handlingar hela tiden eftersom vi ansåg det vara av
stort värde att söka en bred försvarspolitisk uppgörel-
se. Tillvägagångssättet att nå denna blev märkligt.
Försvarsministern markerade tydligt att regeringen
inte tänkte göra upp med Miljöpartiet och Vänstern,
men såg inte till att få fram ett väl förankrat majori-
tetsförslag. Kristdemokraterna betonade vikten av att
först lösa den s.k. akuta närtidsproblematiken innan
nästa steg tog vid.
Brutna löften, instabila regler och därtill en kraftig
ramreduktion har nu lett till en stressad och oordnad
planeringsprocess med stor risk för materielförstö-
ring. Eftersom Kristdemokraterna reagerade på rege-
ringens oförmåga att lösa Försvarsmaktens ekono-
miska problem ställde vi inte upp på de ekonomiska
ramar som Socialdemokraterna och Centern lade
fram.
Orsaken till de dramatiska nedskärningarna
handlar inte enbart om 10 % neddragningar av ramen
som en del gör gällande, utan bakom de dramatiska
nedskärningarna ligger försvarsuppgörelsen mellan
Socialdemokraterna och Centern som förvärrade
Försvarsmaktens ekonomiska situation, livligt påhe-
jad av de försvarsfientliga partierna Vänstern och
Miljöpartiet. Det är värt att notera att samtliga partier
i försvarsutskottet vid två tillfällen hade varit eniga
om att det nya ekonomisystemet inte skulle få påver-
ka försvarsverksamheten negativt.
Herr talman! I försvars- och säkerhetspolitiken är
det nödvändigt med stabilitet och långsiktighet. Att
projektera och utveckla materiel, att utbilda och be-
driva en trovärdig och kontinuerlig verksamhet sam-
tidigt som en omfattande omstrukturering förestår
ställer nu Försvarsmaktens och försvarsindustrins
personal inför stora utmaningar. Stora nedskärningar i
ett skede när Försvarsmaktens ekonomi har utsatts för
enorma påfrestningar och instabila regler ger ringa
trovärdighet åt viljan att utforma ett nytt försvar.
Viktig kompetens riskerar att gå förlorad och arbetet
med ominriktningen försvåras.
Herr talman! Försvarsberedningen var enig om att
grundorganisationen måste utvecklas långsiktigt mot
en insats- och kompetensorganisation. För att klara
detta är det nödvändigt att främst större etablisse-
mang eftersträvas som medger samträning, samöv-
ningar och fördjupad systemkunskap. Vi kristdemo-
krater menar därför att för att bibehålla och förstärka
kompetensen för väpnad strid, som är det grundläg-
gande och yttersta motivet för Försvarsmakten, måste
regionala kompetenscentrum bevaras i framtiden.
Den struktur vi gått in i rivs upp genom förslaget.
De s.k. funktionsplattformarna bör lokaliseras till-
sammans med brigadutbildningar. Vi kan då få ett
antal hållbara centrum med hög kvalitet till låga kost-
nader, där mångfalden frodas i unika och kreativa,
integrerade miljöer. Föreliggande förslag medger inte
detta, vilket i framtiden kan visa sig bli det stora
misstaget. Hur ska svensk kompetens kunna bevaras
och utvecklas om vi inte bygger en tillräckligt bred
bas för rekrytering och stimulerande konkurrens?
Herr talman! Kompetens handlar om människan i
Försvarsmakten, dvs. mänsklig kompetens, som är en
färskvara. För att kunna nå de operativa krav som
ställs utifrån försvarets fyra huvuduppgifter måste
grundorganisationen säkerställa att vi hittar den kvali-
ficerade personal som krävs för en stabil anpassnings-
förmåga. Detta ger en hög grad av trovärdighet för att
bl.a. kunna deltaga i internationella fredsframtving-
ande insatser. En utarmning av den mänskliga kom-
petensen leder till att kunskapsnivån och förmågan att
leda förband i fält blir allt lägre. Vår anpassningsför-
måga finns i övningsverksamheten som är helt nöd-
vändig för att behålla och inspirera kvalificerad per-
sonal.
En försvarsmakt med hög kompetens kan väl upp-
fylla de krav som innebär att upptäcka, möta och
avvisa varje kränkning av landet, att delta i alltmer
komplexa fredsfrämjande insatser och stödja det
fredstida samhället vid svåra påfrestningar. Fram-
tidsinriktad verksamhet förutsätter goda kompe-
tensmiljöer.
Herr talman! Hur väl kommer Försvarsmakten att
kunna lösa sina uppgifter i framtiden? De drastiska
och förhastade nedskärningarna undergräver Försvar-
smaktens förmåga att lösa de av statsmakterna ställda
uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Hur dessa
förmågor uppfattas av omgivningen påverkar bedöm-
ningen av försvarets trovärdighet. Även försvarsviljan
påverkas av detta. Konsekvenserna av de föreslagna
förändringarna skapar otrygghet för de totalför-
svarspliktiga, den anställda personalen, alla de frivil-
liga och personal inom svensk försvarsindustri, och
kan på sikt leda till minskat förtroende för försvaret.
Herr talman! Sveriges vidsträckta yta kräver ett
folkförsvar med största möjliga handlingsfrihet inför
framtida hot.
Kristdemokraterna har ända sedan Försvarsbe-
slut 96 betonat att en instabil säkerhetspolitisk situa-
tion kräver en långsiktig och stabil anpassningsför-
måga för att vi ska kunna hantera olika typer av hot-
bilder. En nedrustning av det svenska försvaret bety-
der inte bara att människor blir arbetslösa utan det
betyder också att vår beredskap för det som inte får
hända krymper.
Vi menar därför att de stora nedskärningar som
regeringen och Centern nu för andra gången tillsam-
mans åstadkommer under 1990-talet innebär en ökad
risktagning med svensk försvarsförmåga i en svårför-
utsägbar omvärld. Vår nationella försäkringspremie
får nu en onödigt stor och kostnadskrävande självrisk.
Herr talman! Den demokratiska processen utifrån
det här förslaget fortsätter nu. Enligt uppgifter i me-
dierna har förbandschefer ålagts munkavle när det
gäller det här grovförslaget.
Jag anser att ett sådant här förslag måste tåla både
intern och extern kritik. Det kan exempelvis upplevas
på olika håll att beslutsunderlaget innehåller fel.
Min fråga till försvarsministern i denna del är:
Vad anser försvarsministern om ett sådant yttrande-
förbud? Har inte alla personer rätt att lämna syn-
punkter på ett förslag som handlar om nationens sä-
kerhet, som i detta fall?