Herr talman! För två veckor sedan firade vi runt
om i Europa att det var tio år sedan Berlinmuren föll.
Centerpartiet är berett att ta ansvar och ta konsekven-
serna av denna händelse för tio år sedan. Vi är bered-
da att dra försvars- och säkerhetspolitiska slutsatser
av Berlinmurens fall, Sovjetunionens upplösning och
de forna Warszawapaktsstaternas frigörelse. Att Nato
utvidgats med Polen, Ungern och Tjeckien, att sam-
arbetet inom Partnerskap för fred intensifieras och att
relationerna mellan Nato och Ryssland utvecklats så
till den grad att dessa relationer tålde den allvarliga
påfrestning som kriget i Kosovo utgjorde, gör det inte
svårare att dra dessa slutsatser. Det är en fredligare tid
vi går till mötes och en fredligare utveckling som vi
bejakar. Sveriges försvar kan och ska inte längre stå
kvar vid det kalla krigets struktur, som byggdes upp
för att möta en stormaktsinvasion från öst.
Till grund för den proposition som försvarsmi-
nistern nu lagt fram ligger Centerpartiets och Social-
demokraternas överenskommelse om försvarspoliti-
kens inriktning samt inriktningen för den ekonomiska
ramen för åren 2002-2004, som riksdagen fastlagt
redan i våras.
Med omställningen av totalförsvaret kommer vi
även i framtiden att ha ett starkt försvar med förmåga
att försvara hela landet, även de län och orter där
förbandsnedläggningar kommer att ske. Det nya in-
satsförsvaret utformas just för att kunna hävda Sveri-
ges territoriella integritet, för att i hela landet kunna
sätta in styrkor mot begränsade väpnade angrepp och
för att kunna skydda Sverige mot allvarliga konsek-
venser av angrepp mot landets infrastruktur. Dess-
utom måste Sveriges förmåga att delta i det interna-
tionella säkerhetssamarbetet förstärkas.
En viktig del i omställningen handlar om att skapa
handlingsutrymme för att anpassa totalförsvaret till
nya typer av hot, som på lång sikt skulle kunna upp-
stå. Insatsorganisationen ska ha förmåga att redan i
grundberedskap lösa de försvarsuppgifter som riks-
dagen beslutar. Vad som behövs är ett antal högt
prioriterade och mångsidigt användbara förband, som
dock är avsevärt färre än vad vi har i dag. Dessutom
måste insatsorganisationen i sig innehålla en inbyggd
förmåga till ominriktning, en kapacitet att anpassa
försvarsförmågan till ytterligare uppgifter som kan bli
aktuella på sikt.
Herr talman! För drygt en vecka sedan kom jag
hem från en resa i Bosnien. Tillsammans med delar
av försvarsutskottet hade jag förmånen att på plats
studera situationen och se det arbete som våra unga
svenska män och kvinnor gör där nere. Det råder
inget tvivel om behovet av en internationell närvaro
där nere för en lång tid framöver. Den svenska Bosni-
eninsatsen visar vikten och värdet av att Försvar-
smaktens internationella insatser ges en högre priori-
tet. Den svenska Bosnieninsatsen illustrerar också hur
det svenska försvaret numera inte kan begränsas till
att enbart hävda den territoriella integriteten, utan hur
skyddet av vår säkerhet är beroende av hur väl vi
lyckas medverka i det internationella säkerhetsarbe-
tet.
Att stärka den gemensamma europeiska krishante-
ringsförmågan är i allra högsta grad ett svenskt intres-
se. Vi har varit kritiska till hur regeringen och För-
svarsmakten skötte ärendet med Kosovostyrkan. Den
svenska snabbinsatsstyrkan var sist på plats, och det
får inte upprepas. Därför måste försvaret utveckla en
förmåga med stort mervärde för de internationella
insatserna. Åtgärder som utvecklar enbart den natio-
nella försvarsförmågan måste därför i någon mening
nedprioriteras, av hänsyn till just den ökade interna-
tionella förmågan.
Omstruktureringen innebär att totalförsvarets per-
sonalförsörjning även i framtiden ska baseras på ett
pliktsystem. Det som ska vara dimensionerande för
värnpliktsvolymen är emellertid behovet, i enlighet
med riksdagens beslut. Inte minst i fullgörandet av de
internationella insatserna, där svenska soldater med-
verkat, har våra värnpliktiga väckt respekt och vunnit
anseende hos våra medverkande partner. Pliktsystem-
et kommer att vara en väsentlig del i den nya insat-
sorganisationen och har en långsiktig bärkraft.
Herr talman! Ominriktningen kommer också att
innebära att försvarets frivilligorganisationer får en
allt viktigare funktion. Samtidigt höjs kraven på fri-
villigorganisationernas insatser. De insatser frivilli-
gorganisationerna gör är viktiga komponenter för att
upprätthålla försvarets folkliga förankring. Med det
nya försvaret kommer frivilligorganisationerna att ges
goda förutsättningar att bedriva och utveckla sin
verksamhet.
Ominriktningen är också påkallad och motiverad
av behovet att utveckla försvarets förmåga att tackla
nya och annorlunda hot. Flera av dessa hot är inte
primärt militära till sin karaktär. I stället ser vi hur
icke-militära metoder och påtryckningsmedel kan få
katastrofala följdverkningar för det moderna, sårbara
informationssamhället. Därför måste den civila för-
svarsförmågan stärkas och ges ökad betydelse. Stödet
till det civila samhället är en av försvarets huvudupp-
gifter som måste fyllas med ett större innehåll.
Tyvärr har vi inte kommit särskilt långt på detta
område. Hindren är flera, däribland gällande lagstift-
ning. Vi måste bättre utnyttja de samlade resurser
som finns inom olika myndigheters ansvarsområden
och inom det civila samhället. En försöksverksamhet
kunde vara ett sätt att snabbt och effektivt pröva och
utveckla nya samarbetsformer. Vi har inte råd att
bygga upp och vidmakthålla likartade resurser inom
olika myndigheter.
Ett exempel på tänkbar militär/civil integration är
att utveckla ett gemensamt maritimt lednings- och
informationscentrum, som bl.a. skulle ha ansvar för
kontroll och övervakning av sjötrafik med radar- och
transpondersystem, övervaknings- och ingripande-
möjligheter med fartyg, flygplan och helikoptrar,
trafikledning och lotsning, kartering och sjömätning.
Det kan också gälla transporter och kontroll av farligt
gods, person- och godstransporter, räddningstjänst
och katastrofbistånd samt åtgärder mot alla former av
illegal verksamhet, såväl nationell som gränsöver-
skridande sådan. Det skulle dessutom kunna omfatta
miljöarbete och miljöskydd, olika former av bistånd
och utveckling i grannländerna. Ett sådant centrum
skulle därmed vara lämpligt som internationellt sam-
verkansorgan främst för ledning och övervakning.
Herr talman! Centerpartiet är ett försvarsvänligt
parti. Därför fullföljer vi med denna överenskommel-
se vår ambition att ta ett långsiktigt ansvar för total-
försvarets omstrukturering. Det grundläggande är och
måste vara att totalförsvaret rustas för morgondagens
hot. På det sättet kan ett bra försvar bli än bättre.