Herr talman! Mycket klokt har sagts i debatten - då menar jag inte reservanternas anföranden.
EU-projektet är en fantastisk idé. Den har genomförts. Den bygger på en mycket genial tanke, nämligen: Hur skapar vi fred i Europa?
Jo, vi bygger ihop ekonomierna. Då ökar vi beroendet av varandra. När vi är beroende av varandra bekrigar vi inte varandra. Det är en mycket genial och enkel idé.
Det finns naturligtvis många problem inom EU, eller EG som vi ju också har som begrepp, men vi har ju problem i Sverige också. Det är mänskligt. Vi befinner oss ständigt i problemställningar.
Vi har en tendens att inte bara i EU-sammanhang se saker och ting ur ett grodperspektiv. Vi borde mer se saker och ting ur ett fågelperspektiv - med modernt språkbruk säger man helikopterperspektiv.
Det är fantastiskt att sex länder i Kol- och stålunionen har utvecklats till en mycket stor organisation med 27 medlemsstater. Kerstin Lundgren talade om den oerhörda betydelse som EU har haft för demokratins utbredning och uppbyggnad i Europa.
Herr talman! Under ett par års tid har vi alla mötts av att EU-konstitutionen är död och begraven. Det har varit ett vanligt argument efter Frankrikes och Nederländernas nej i folkomröstningarna.
Jag skulle vilja travestera Galileo: Dock rör hon på sig.
I EU-processen befinner man sig ofta i olika nivåer och på platåer. Man löser ett problem och befinner sig på en platå, så skapas nya problem och man skapar en ny platå i processen. Det fixar sig alltid efter hand på något sätt.
18 stater har ratificerat konstitutionen. Det finns ytterligare ett antal stater som betraktas som det konstitutionella fördragets vänner. Det är viktigt att komma ihåg i debatten att detta är ett fördrag och inte till sin karaktär en konstitution, även om man kallar det fördraget om en konstitution för Europa.
Det konstitutionella fördraget har naturligtvis skönhetsfläckar. Göran Lennmarker och jag deltog ju i konventsarbetet omkring de här frågorna en gång i tiden. Vi hade invändningar på ett antal punkter som att välja en permanent president för Europeiska rådet och den dubbelhattade utrikesministern. Jag hade också synpunkter på hur man skulle se på subsidiaritetsprincipen. Det är ingen judiciell princip, men det fastslås i det konstitutionella fördraget att den har judiciell verkan. Det är intressant att Grundlagsutredningen nu har fått en expertrapport om den kommunala självstyrelsen. Experterna konstaterar just att subsidiaritetsprincipen inte är en judiciell princip.
Det här fördraget är en kompromiss. Vad är kriteriet för en kompromiss? En mycket bra kompromiss är sådan att alla är lika missnöjda, men man kan leva med kompromissen. Det konstitutionella fördraget är en sådan kompromiss.
Nu gäller det att hitta lösningar på detta. Angela Merkel och Tysklands ordförandeskap har ett antal idéer om hur man ska kunna lösa upp problematiken. I det här betänkandet har vi, som har berörts tidigare, ett antal punkter om att vi kan acceptera mycket i det här upplägget.
Observera att förslagen i det betänkande som vi ska ställa oss bakom i riksdagen är styrande i någon mening, eller åtminstone inriktningsgivande för regeringen. I slutändan är det regeringen som har förhandlingsmandat. Man kan ju råka illa ut i riksdagen om man inte följer vad riksdagen säger. Det var precis vad som hände när det gäller det konstitutionella fördraget. Sex partier var emot en vald ordförande i Europeiska rådet, men den svenska regeringen accepterade det ändå. Vid en sammanvägning har även de fem partierna accepterat kompromissen.
Herr talman! Klimatfrågan har redan diskuterats fram och tillbaka i dag. Det intressanta är att redan i dag ligger miljöfrågorna inom EU:s kompetensområde och en viss del av energipolitiken genom inremarknadsfrågorna.
I det konstitutionella fördraget säger man däremot att energi och miljö tillhör de delade befogenheterna. Därför är det inte så märkligt att man nämner klimatfrågorna. Det ska inte innebära någon ny kompetens. Redan det här fördraget kommer att innebära att man har energi som en kompetens i sammanhanget.
Herr talman! Jag ska också kort säga något om folkomröstningar. Det är väldigt problematiskt att ha en folkomröstning om en text av den här omfattningen. Det är väl ingen som skulle komma på idén att vi skulle ha en folkomröstning om hela brottsbalken.
Vi har tidigare i dag diskuterat att det är svårt att veta hur ett nej ska tolkas. Men det är inte heller okomplicerat om man förbinder sig vid att en folkomröstning ska vara vägledande för hur riksdagen beslutar. Blir det ett nej är det okomplicerat. Då tackar man nej. Men blir det ett ja återstår ändå riksdagens prövning av fördraget enligt 10 kap. regeringsformen. Den saken är inte helt enkel.
Det har talats om att EU ska bli ett Europas förenta stater. Nej, det kommer det inte att bli. EU ska aldrig få en egen autonom rättskompetens eller, som vi säger, kompetenskompetens. EU ska även fortsättningsvis bygga på tilldelade befogenheter. Det ska vara medlemsstaterna som äger fördraget.