Herr talman! Vi socialdemokrater vill ha ett EU-fördrag som är så bra som möjligt. Vi tror inte att det går att få ett fördrag som är bättre än det tidigare framförhandlade förslaget. Däremot kan det bli sämre. Framför allt är det så att fördraget blir sämre ju tunnare det blir. Risken finns att det utvecklas ett slags minimalistiskt EU som bara inriktar sig på de ursprungliga kärnfunktionerna. I så fall blir det ett marknadens och kapitalets EU. Det vore en olycklig utveckling, tycker vi socialdemokrater.
Om den process som pågår just nu, en process i en egentligen lång rad processer i arbetet med fördraget, finns en del att säga. Det är beklagligt att det har varit slutna rum och en del mystik kring hur det här arbetas fram. Det tjänar inte EU och EU-arbetet på. Det bidrar bara till mytifieringen och mystifieringen av vad det här egentligen handlar om.
Ändå har riksdagen genom sitt sammansatta konstitutions- och utrikesutskott lyckats glänta lite grann på de slutna dörrarna och fått höra vad som diskuteras inne i de slutna rummen. I någon mån har det varit så. Jag har inte den totala överblicken över parlamenten i de 27 medlemsstaterna, men jag tror att vi åtminstone är ganska ensamma om den öppenhet och insyn som vi i riksdagen lyckats åstadkomma. Det tycker jag är bra, men det vore önskvärt att hela processen vore mer öppen.
Det troliga och möjliga resultatet är beklagligt, om det nu blir ett resultat på midsommarafton, vilket jag hyser stora tvivel om. Men Cecilia Malmström och andra i både den svenska regeringen och de andra medlemsstaternas regeringar får gärna överraska oss.
Slutresultatet kommer att vara mindre tydligt, mindre överskådligt och mindre pedagogiskt än det förslag som låg till ett nytt konstitutionellt fördrag.
Syftet var att det skulle vara ett tydligt, samlat och lättläst dokument. Den fördelen och pedagogiken kommer av allt att döma att gå förlorad när man nu går den väg som det tyska ordförandeskapet har stakat ut och följer.
Jag känner en viss ivrighet med att vi ändå ska komma till skott. Även om jag har kritik mot bristande öppenhet och att det kanske stundtals går lite väl fort har jag ändå en iver att vi ska bli klara med regelboken och spelplanen för EU.
Det är det nya EU, det EU som kan fortsätta att utvidga sig och att fördjupa sitt samarbete på de politikområden och med de verksamheter som medlemsstaterna är överens om att fördjupa sitt samarbete kring.
Det är ett EU som vi kan fortsätta att fylla med politiskt innehåll. Diskussionen i dag om formerna skymmer det viktiga att diskutera innehållet.
När man hör Vänstern och Miljöpartiet här och läser deras reservation är slutsatsen att de helst skulle vilja ha förslaget först och sedan att vi ska ta ställning till vad vi ska skriva i vårt betänkande. Det är ett bakvänt tänkande.
Vårt betänkande ger en förnyad förhandlingsposition för den svenska regeringen. Det är utifrån det betänkandet, den måttstocken, vi ska bedöma det som förhoppningsvis kommer fram på fredag.
Har vi inte den måttstocken, hur ska vi då bedöma förslaget? Det är en rimlig turordning vi har att vi antar betänkandet först, får förslaget sedan och då tar ställning till det.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets betänkande.