Fru talman! All offentlig makt i Sverige utgår från
folket. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Och
riksdagen har till uppgift att granska rikets styrelse
och förvaltning. En av riksdagens viktigaste uppgifter
är dess kontrollerande makt, och främst är dess
granskning av statsråd och hur regeringsärenden
handläggs.
Som ny ledamot i konstitutionsutskottet kan jag
naturligtvis inte hänvisa till tidigare gedigna erfaren-
heter av granskningen av regeringen och dess stats-
råd, men jag vill ändå nämna att jag uppskattar myck-
et den öppna debatt som har skett inom utskottets
ramar vad avser just de granskningsärenden som
konstitutionsutskottet har haft att granska under vå-
ren. Jag anser att utskottets inre arbete är avgörande
för granskningsresultatets tyngd och den fortsatta
debatten.
Jag vill särskilt poängtera den diskussion som
förts i konstitutionsutskottet om vikten av att skilja på
konstitutionell och politisk granskning - en viktig
definitionsfråga värd att upprepas, eftersom skiljelin-
jen inte alltid är självklar även om den så skall vara.
Dessutom återfinns det ibland i den offentliga debat-
ten och i medierna en sammanblandning av dessa vitt
skilda granskningsuppgifter, vilket kan få grunderna
för bedömningen att framstå som oklara och svårför-
ståeliga för allmänheten.
Därför anser jag det mycket värdefullt att vårens
granskning, som också sagts tidigare, resulterar i att
konstitutionsutskottet självt skall granska sitt eget
arbete just i syfte att utveckla den konstitutionella
granskningen. Ett sådant arbetssätt borde också re-
sultera i en tydligare markering av de frågor som är
av konstitutionell karaktär och ej av politisk karaktär.
Vad jag anser är viktigt i granskningen av statsrå-
den är just att vi är granskande och inte är en domstol.
Den granskning som konstitutionsutskottet är satt att
ansvara för är en av flera granskningar som sker i ett
öppet och demokratiskt samhälle som har till syfte att
granska om maktens företrädare sköter sig. Därför är
både rätten att anmäla statsråd till granskning och den
därefter öppna utfrågningen mycket viktig för att
bevara och utveckla demokratin.
En bra genomförd granskning bidrar till att före-
bygga och förhindra missbruk av makt. Dessutom har
en bra genomförd granskning en uppgift innebärande
utveckling av demokratin där demokratins arbetsfor-
mer ständigt förtydligas och kan förbättras.
En öppen och effektiv granskning av makten och
dess utövare är en av de viktigaste grundbultarna i en
levande demokrati. För att det skall kunna vara en
effektiv granskning av makthavarna och deras äm-
betsutövning krävs det dock en mångfald av granska-
re. Jag vill påstå att även våra medier och mångfalden
av medier är mycket viktiga. Den i svenska folket så
djupt rotade och väl förankrade offentlighetsprincipen
i kombination med självständiga och modiga grävan-
de journalister stärker och utvecklar demokratin och
förhindrar fiffel och båg. Det är en nog så viktig fak-
tor att lyfta till debatt, med anledning av den valrörel-
se som vi nu befinner oss i och den avsaknad av öp-
penhet i EU:s institutioner som vi från svenskt håll
efterlyst och ställt krav på.
Fru talman! I många ärenden är utskottet enigt i
sin bedömning och i sina iakttagelser. Tyvärr finns
det några ärenden där utskottet inte har getts möjlig-
het att granska, på grund av att de inblandade har
ställt sig utanför och inte stått till förfogande för ut-
skottet. Det gäller anmälningsärendet som rör försälj-
ningen av Svenska Dagbladet till Marieberg. Det är
allvarligt att sådant sker, och det är naturligtvis en
situation som vi också bör beakta framgent.
Vad gäller de enskilda granskningsärendena har
Centerpartiet gjort den bedömningen att det finns ett
ärende som är mycket viktigt, nämligen statens talan i
målet enligt Europakonventionen mellan Torgny
Gustafsson och svenska staten. Det ärendet är så
allvarligt att det borde ha resulterat i kritik riktat mot
den socialdemokratiska regeringen. Torgny Gustafs-
son-ärendet är ett av flera ärenden där två olika rege-
ringar har varit inblandade. Därför blir det i sak in-
tressant att granska också av den anledning som jag
tidigare anförde om en konstitutionell granskning
kontra politisk granskning.
Jag kommer att ytterligare anföra ställningstagan-
det under ärendet som berör regeringens agerande vid
Europadomstolens prövning av målet mellan Torgny
Gustafsson och svenska staten.
Eftersom det är ett ärende som också i sin pro-
blematik visar på ideologiska skiljelinjer vad avser
själva ursprungsfrågan, är det viktigt att denna typ av
granskningsärende får ta sin tid. Jag upplever att
konstitutionsutskottets handläggning av frågan och
utfrågningen har hanterats på det sättet. Vi har för-
djupat oss både i uppföljningen av frågesvar och i den
tillgängliga information som har getts.
Ett ärende som detta, som i sin struktur är svårtill-
gängligt, har också tagit en stor del av granskningen.
Vi kanske framgent också skall göra en utvärdering
av hur denna form av ärenden hanteras. Tyvärr kunde
KU inte enas kring kritiken mot regeringen för att den
inte eftersträvat fullständig och korrekt information
till Europadomstolen. Detta har fått som resultat att
Centerpartiet har reserverat sig till förmån för att
kritik skall riktas mot den socialdemokratiska rege-
ringen.
Ett annat ärende som jag vill peka på där jag inte
återkommer är regeringens beslut om sekretess be-
träffande en skrivelse från Europeiska kommissionen.
Det är ett enigt utskott som pekar på vikten av stor
öppenhet vad gäller allmänna handlingar och att detta
självklart även gäller handlingar från Europeiska
unionen. Utskottet har inte gjort någon överprövning
av regeringens beslut om sekretessläggning av ären-
det, och därför finns heller ingen anledning att rikta
kritik mot handläggningen. Däremot lyfter jag ären-
det, eftersom det är ett ärende som för Sverige är av
viktig demokratisk karaktär, i enlighet med vad jag
inledde med att säga. Just för att kunna utveckla de-
mokratin och stärka öppenheten i samhället, som
numera också inkluderar EU, måste formerna för den
svenska lagstiftningen vad avser sekretess och of-
fentlighet mycket noga följas.
Fru talman! Jag yrkar på godkännande av anmälan
i reservation nr 1, och i övrigt ställer jag mig bakom
konstitutionsutskottets granskningsrapport.