Fru talman! Kenneth Kvist är en klok man -
ibland. Speciellt klok var han när han nyss uttalade
uppskattande ord om KU-kansliets personal. Jag
instämmer i dessa uppskattande ord. Det är ett under-
statement att påstå att kansliets kompetens är av
grundläggande betydelse för utskottets arbete.
Fru talman! Konstitutionsutskottets vårgranskning
av regeringen just denna vår kanske inte skall ses som
enormt unik. Det finns förstås principiellt och kon-
stitutionellt intressanta områden, t.ex. fallet Torgny
Gustafsson - som har debatterats tidigare. Men man
kan konstatera att några väldigt dramatiska och
spektakulära händelser inte har fokuserats i konstitu-
tionsutskottets granskning. Man kan skämtsamt påstå
att detta möjligen kan bero på passivitet från rege-
ringens sida - gör regeringen inget, gör regeringen
inte heller så många fel. Möjligen är det också tecken
på försiktighet från regeringens sida. Men utgångs-
punkten bör förstås alltid vara att regeringen bör följa
författningen och de lagar som reglerar regeringens
verksamhet.
Fru talman! Konstitutionsutskottet utgör en makt-
faktor i den meningen att utskottet kan uppfattas som
en påminnelse om regeringens och statsrådens ofull-
komlighet. KU:s fortlöpande granskning av regering-
en är ett viktigt inslag i demokratins maktdelning.
Granskningen är en del av ett signalsystem som ger
signaler om det konstitutionellt och legalt godtagbara
i regeringens maktutövning. Betänkande KU25, som
vi nu debatterar, anmäls till kammaren och medför ju
efter detta inga vidare åtgärder. Det är dock ett viktigt
dokument i den demokratiska processen och opini-
onsbildningen.
Fru talman! Konstitutionsutskottet är nog mer än
andra utskott ett konsensusutskott. När vi bedömer
regeringens verksamhet försöker vi enas kring verk-
lighetsbeskrivningen och försöker i samstämmighet
tolka författningen och övriga lagar. Debatter av den
typen brukar förstås inriktas mot skillnaderna i syn-
sätt mellan de olika partierna, men en vanlig bild är
att utskottet i många frågor uppnår en betydande
samsyn. Det är viktigt att det är så.
Fru talman! Jag skall här beröra några områden
där utskottet är enigt men där det finns intressanta
faktorer och synpunkter med i bilden - inte minst för
regeringens framtida agerande.
Anskaffandet av Leopardstridsvagnarna är ju i
vissa avseenden ett intressant område för analys i
betänkandet. Vi är eniga i vår bedömning av det hela.
Det finns ingen generellt föreskriven skyldighet för
regeringen att informera riksdagen i frågor om verk-
ställighet av riksdagens beslut. Vi konstaterar att även
om det inte fanns någon formell informationsskyldig-
het, hade regeringen haft ett antal möjligheter att ändå
göra detta. Vi anser att i framtiden bör riksdagen
informeras om större ärenden där upphandling sker
på annat sätt än vad som är brukligt.
Fru talman! De aktuella stridsvagnarna köps inte
utan snarare hyrs eller leasas, eller hur man nu skall
uttrycka det, i varje fall har man nyttjanderätt av dem
med möjlighet att senare friköpa dem. Anskaffandet
av Leopardstridsvagnarna var och är alltså verkligen
en intressant konstruktion. Det är en så intressant
konstruktion att Försvarsdepartementet kommer med
en lysande konstitutionell nyordning när man skall
förklara affären. Man säger helt sonika att nyttjande-
rätt till sin innebörd kan likställas med en äganderätt.
Märkligt nog instämmer de båda f.d. försvarsmi-
nistrarna i detta påstående vid KU:s utfrågningar.
Mest intressant är möjligen att moderaten Anders
Björck har denna syn på äganderättsprincipen.
Fru talman! Nu avlämnar ju inte staten någon ba-
lansräkning för statens ekonomi, men helt klart skulle
en sådan gjort åtskillnad mellan nyttjanderätt och
äganderätt. De kan självfallet inte likställas.
Fru talman! Inom parentes kan man ju dessutom
säga att om nyttjanderätt och äganderätt skall likstäl-
las, vore det en revolutionerande nyhet för Sveriges
samiska befolkning.
Fru talman! Ett annat principiellt intressant områ-
de hittar vi i anmälan mot Margot Wallström angåen-
de dispens för folktandvården i Värmland. Det har
även tidigare nämnts i debatten. Även här har vi ett
enigt utskott bakom skrivningarna. Huvudregeln är
att regeringen inte kan medge undantag från lag men
väl från förordning som regeringen själv utfärdat.
Formellt har regeringsbeslutet här avsett dispens från
egna förordningsföreskrifter, men i praktiken har
beslutet inneburit ett undantag från tandvårdsförsäk-
ringen enligt lagen om allmän försäkring. Utskottet är
ganska skarpt då det säger att det rättsenliga i rege-
ringens beslut framstår som tvivelaktigt.
Jag tror att det är viktigt att regeringen i framtiden
är mycket vaksam i den här typen av beslut. Det får
inte bli så att dispens från en förordning i praktiken
medger undantag från en lag som riksdagen stiftat.
Om regeringen i sin beredning uppfattar rättsläget
som oklart och osäkert, bör man avstå från beslut
eller vända sig till riksdagen för stöd.
Fru talman! Det finns ett spänningsfält mellan re-
geringens möjligheter att sekretessbelägga handlingar
och den omhuldade svenska offentlighetsprincipen.
Vi har granskat ett sådant ärende. Även på denna
punkt är utskottet enigt i sin bedömning. Min parti-
kamrat Björn von der Esch har i ett särskilt yttrande
pekat på att harmlösa skrivelser inte skall hemlig-
stämplas.
Fru talman! Utskottet konstaterar att det skadebe-
grepp som finns i sekretesslagen inte får ges en för
vid innebörd. Å andra sidan har regeringen möjlighet
att sekretessbelägga handlingar. Det har diskuterats
förr att utrikessekretessen inte får bli rutinmässig, och
det förtjänar verkligen att upprepas. Regeringen
måste ta på sig ett stort ansvar för att uppfylla tryck-
frihetsförordningens företräde för offentlighet. Rege-
ringen har inte överskridit sina befogenheter, men
borde vara en engagerad tillskyndare av offentlig-
hetsprincipen och ett föredöme i hanterandet av den.
Då blir det lättare att söka vidga den till andra områ-
den i världen. Så jag kan väl försiktigtvis framföra en
förhoppning om god bättring på den punkten.
Fru talman! Redan här vill jag konstatera att krist-
demokraterna står bakom sina reservationer, men för
tids vinnande yrkar jag på godkännande av anmälan
enbart i reservation 1.
Göran Magnusson hade några synpunkter när det
gäller anmälningar om granskning på konstitutionell
grund. Det är intressant och viktigt att anmälningarna
till konstitutionsutskottet är seriösa, så att vi slipper
att hantera strunt.
Det finns exempel på sådant i årets granskning.
Det har förekommit under i stort sett alla år. Vi krist-
demokrater behöver inte ta åt oss av den kritiken. Vi
är sparsamma med anmälningar av statsråden.
Det är få i utskottet som har erfarenhet - egentli-
gen bara Inger René och jag som satt som ordinarie
ledamöter 1991-1994 - av hur det fungerar när soci-
aldemokraterna är i opposition. Man kan försiktigtvis
antyda att oppositionsrollen avspeglade sig i anmäl-
ningarna, anmälningsfrekvensen samt även i reserva-
tionerna.