Fru talman! Jag vill passa på att tacka EU-
nämndens ordförande för ett konstruktivt samarbete
under den här svåra processen.
Det som jag tror att vi skall fokusera på är våra
egna erfarenheter. Vi vet ju hur kontroversiellt EU-
medlemskapet har varit, och fortfarande är, i Sverige.
Jag satt i helgen och bläddrade igenom den stora
opinionsmätning som SCB har gjort om svenskarnas
syn på det medlemskap som vi har sedan några år
tillbaka. Jag tror inte att svenskarna är annorlunda än
andra länders folk. Här handlar det faktiskt om att
inse att det kommer att bli en lång process framöver.
Det kan ta ganska många år innan några av länderna
kommer att vara medlemmar av EU. Under den tiden
kommer det att bli konjunkturuppgångar och konjunk-
turnedgångar. Politiska tendenser kommer att skifta,
och över tid kommer kanske också värderingarna av
EU att skifta. Att under en så skiftande resa behålla
kraften i utvidgningsprocessen är ju ytterst en fråga
om folklig förankring i varje enskilt ansökarland.
Kan vi bidra med någonting, är det just erfarenhe-
ten av att vi i vårt land kanske inte lyckades fullt ut
förankra ordentligt varför medlemskapet var så vik-
tigt. Detta är någonting att ödmjukt reflektera utifrån
när vi nu möter länder som kanske har 80-90 % upp-
slutning bakom medlemskapstanken, men som sedan
mycket väl kan komma att se att den dalar för att
sedan växa igen.
Folklig förankring, parlamentarisk demokrati och
varje politikers ansvar att i det sammanhanget föra ett
samtal med medborgarna och hur vi gjorde kan vara
idéer att utveckla samarbetet omkring.