Fru talman! Jag kan också instämma i tacken för
den information som vi har fått. Vi tycker ju också att
det är positivt med en gemensam förhandlingsstart,
och vi har stött de krav som regeringen har drivit.
Men man kan fråga sig hur mycket det här snabb-
spåret och den individuella behandlingen av medlems-
länderna kommer att betyda. Man skall ju inleda an-
slutningsprocessen den 30 mars. Förmodligen blir det
väl en träff i London där man fotograferas tillsam-
mans med alla kandidatländer - utom naturligtvis
Turkiet får man väl förutsätta.
Men redan den 15 mars har ju rådet med kvalifice-
rad majoritet beslutat om principer, prioriteringar,
mellanliggande mål, viktiga anpassningar samt villko-
ren i varje enskilt partnerskap. Då avser man alltså det
här partnerskapet för anslutning.
Det är ju en kvalificerad majoritet som gäller när
man skall bestämma villkoren i rätt stor utsträckning.
Enskilda länder kan ha en annan uppfattning. Det kan
möjligen finnas en risk att det blir rätt stora skillnader
mellan de här enskilda länderna. Naturligtvis blir det
så mellan de fem, men också mellan de fem och de
övriga.
Då är min fråga: Hur tänker regeringen agera för
att se till att inte de här länderna dras isär genom
beslut med kvalificerad majoritet under processen?