Fru talman! Börje Hörnlund försöker framställa
mig och mitt partis inställning till arbetsrätten och
utvecklingen på arbetsmarknaden som förankrade i
50- och 60-talet. Jag lämnade själv arbetsmarknaden
för riksdagsarbetet 1982. Det är visserligen tolv år
sedan, och det har hänt mycket sedan dess, men vi
socialdemokrater har ju ändå under denna tid här i
riksdagen - det gjorde vi för resten tillsammans med
Centerpartiet - varit med om att exempelvis utveckla
nya former för att arbeta för bättre förhållanden i
arbetslivet. Arbetslivsfonden är väl ett utmärkt exem-
pel på det.
Jag har haft glädjen att både på den förra social-
demokratiska regeringens och på den nuvarande re-
geringens uppdrag vara ordförande i en av dessa fon-
der, och jag är mycket väl medveten om vilken ut-
veckling vi har på gång i arbetslivet.
Börje Hörnlund pekade på att man ute i företagen
har träffat avtal om turlistor som har inneburit att
äldre har fått gå. Jag känner också igen det förhållan-
det. Det visar också att det inte bara är den sist an-
ställde som får gå när företagen måste skära ned.
Facken är mycket väl medvetna om att man i företa-
gen måste ha en balanserad arbetsstyrka, både kun-
skapsmässigt och åldersmässigt. När det gäller äldre
är det dess värre så att det ofta är de som har utfört de
mer servicebetonade arbetsuppgifterna när företagen
har koncentrerat sig och behållit de anställda som har
sysslat med den egentliga kärnverksamheten.
Delvis med hjälp av Arbetslivsfondens pengar har
vi nu varit med om att i många företag införa en ny
arbetsorganisation som innebär att de anställda cirku-
lerar och utför alla arbetsuppgifter inom sitt område;
kravet är framför allt att man skall kunna kärnverk-
samheten men också att man skall utföra servicejob-
ben själv.
Det innebär att väldigt många av dem som har
blivit uppsagda under den gångna depressionen tyvärr
också kommer att få väldigt svårt att få nya jobb.
Trots att de är gamla och har varit med länge är det
många av dem som antingen inte har yrkeskompeten-
sen eller också har skadat sig så allvarligt under
många yrkesår att de har små möjligheter att gå till-
baka till den verksamheten. - Det är i korthet så jag
ser på utvecklingen på arbetsmarknaden.