Fru talman! Socialdemokraterna är ett stort parti,
Kent Olsson. Det är klart att alla inte har samma upp-
fattning i alla frågor. De företagare som Kent Olsson
citerar har vi kanske inte haft möjligheter att diskutera
igenom vårt synsätt med på det sätt som vi borde ha
gjort - jag vet i alla fall att jag inte har haft någon
debatt med dem.
När det gäller enmansföretag och familjeföretag är
det på det sättet - vi har vid flera tillfällen skrivit om
det i våra utskottsbetänkanden, så det vet Kent Olsson
mycket väl - att det finns huvudavtal mellan parterna
på arbetsmarknaden, LO och SAF, att man inte skall
utsätta den här typen av företag för konfliktåtgärder.
Men det finns några branscher som inte har ratificerat
huvudavtalet, av den anledningen att det där råder
alldeles speciella förhållanden. En av dessa branscher
är Transport. Det finns exempelvis många enmanså-
kare som inte stadigvarande har några anställda men
som till och från har anställda. Det finns inget annat
sätt att skydda de anställda som tillfälligt går in i
sådana företag än att se till att det finns ett avtal teck-
nat för företaget.
Om det inte har tecknats avtal är det dess värre så
att om enmansföretagaren har missat att betala in
försäkringsavgifterna gäller inte försäkringarna för
den som är där och jobbar. Det är ett exempel på vad
som kan hända. Om det skulle hända en allvarlig
olycka och den anställde omkommer i jobbet kan det
få konsekvensen att de anhöriga står helt utan skydd.
Det gör man inte normalt i sin anställning i Sverige,
men i sådana situationer kan det inträffa. Jag har själv
sett exempel på detta, men det skulle ta för lång tid att
här relatera det.
Det är alltså viktigt för de branschorganisationer
som har många sådana små arbetsplatser att de också
har möjlighet att använda konfliktvapnet för att få
fram avtal.