Herr talman! Jag tycker att det är intressant att höra Veronica Palm och Socialdemokraterna för en gång skull tydligt uttrycka att det är viktigt med det svenska demokratibiståndet till Irak. Det tycker jag har varit alldeles för svagt uttalat från regeringens håll. Även om det tydligt har funnits där så har man inte velat tala högt om det.
Veronica Palm ifrågasätter om Irak är på rätt väg, eller frågar sig på vilken väg. Jag ska ta upp en karikatyr så här i karikatyrernas dagar från The Economist i förra veckan. Jag beskriver hur den ser ut. Det är tre ormar i en ring som äter på varandra i ändarna. Innanför ringen finns Bush och Blair, och de säger: "Iraq is not falling apart, it's coming together"
.
Vi behöver också finnas inuti den här ringen så länge de här ser ut som ormar. Däremot behöver vi finnas inuti ringen mycket mer utan vapen.
Veronica Palm nämner barriären. Hon kallar den för muren och säger att den är hemsk av två skäl. Jag tycker att det finns ytterligare ett skäl, som saknas. Det är ett viktigt skäl, nämligen att barriären förhindrar terrordåd mot Israel. Det nämns inte.
Jag blir ganska skrämd när jag hör att parterna måste komma till förhandlingsbordet utan villkor. Ska Israel förhandla med en terrororganisation som vill utrota Israels existens? Jag skulle vilja se den svenska regering, eller någon regering över huvud taget i en demokrati, som skulle vilja sitta mitt emot någon som inte erkänner ens existens och som dessutom vill döda en. Det är självklart att man måste sätta upp villkor för Hamas, också Israel.