Herr talman! Vi går så långt i vårt betänkande att vi säger att generellt, om vi nu generaliserar - det måste vi faktiskt göra, för det blir fullständigt omöjligt att hantera det här annars - så behandlas kvinnor illa i den muslimska världen. Det säger vi ju naturligtvis utifrån hur vi ser på det. Om du frågar en muslimsk kvinna så kanske hon möjligen har ett annat synsätt. Men jag kan bara uttala mig om vår relation. Det är ju det som är viktigt. Vårt budskap är ju naturligtvis viktigt att förmedla, och sedan får vi höra vad de säger. Jag är väldigt spänd på att höra hur de motiverar sin situation.
Det finns ingenting som vi kan uttrycka med någon tvärsäkerhet om vi ska nå framgång i alla fall i den här kulturkretsen. Då pratar vi om den muslimska världen i EU:s grannskapsområde. Om vi går in i den dialogen utifrån förutsättningen "så här är det" - jag säger det igen: så här är det! - då är det ingen idé att resa dit ned över huvud taget. Om du tänker på det sättet kan du ställa in din resa till Istanbul. Nu tror jag inte att Ewa gör det. Man måste hela tiden ha en viss öppenhet för att lyssna till den andre, annars blir det att vi speglar bilden av den andre på ett felaktigt sätt.
Sedan är det klart att vi är övertygade utifrån vår kulturkrets om synen på kvinnor. Det är klart att vi kommer att hävda detta, men vi måste göra det i en anda av ömsesidighet. Jag medger gärna att det är väldigt svårt för oss att se att resultatet av en dialog skulle vara att vi åker hem och säger att vi har haft fel. Det tror jag inte. Jag sade i mitt inledningsanförande att det finns samma strömningar - jag tror återigen att Mariam Osman Sherifay kommer att ta upp det - i den muslimska världen om kvinnors rättigheter som vi har här i Sverige.