Herr talman! Den 1 maj 2004 utvidgades Europeiska unionen med tio nya länder. För utrikesutskottet var detta mycket välkommet. Utskottet började tidigt ett arbete om hur EU:s relationer med det nya grannskapet ska utvecklas. Vi startade arbetsgrupper som behandlade
Wider Europe - An Eastern Dimension
. Det är de länder som ligger öster om oss. Vi startade också ett arbete med de länder som ligger runt Medelhavet i EU:s grannskapsområde, det vill säga det som vi har skrivit om i betänkandet - den muslimska världen i EU:s grannskapsområde.
I det betänkande vi ska debattera i dag behandlas relationerna mellan väst och den muslimska världen. Fokus är då på Sverige, Europeiska unionen och EU:s grannskapsområde. Betänkandet är ett eget initiativ från utskottet för att lyfta fram frågan om hur våra relationer kan förbättras. Ett enigt utskott står bakom den del av betänkandet som behandlar relationen mellan väst och den muslimska världen i EU:s grannskapsområde.
Vi talar här om ett bredare fenomen än en relation mellan stater. De begrepp som används - väst och den muslimska världen - är per definition generaliseringar, men vi har inte tyckt det vara motiverat att uppfinna nya begrepp eftersom dessa beteckningar oftast används och snabbt ger en förståelse av vad som avses.
Utskottet har tagit sig an en ambitiös uppgift. Relationerna mellan väst och den muslimska världen låter sig inte lätt beskrivas. Det ska betonas att betänkandet
inte
beskriver
en
västlig värld och
en
muslimsk värld, utan en rad aspekter på den muslimska världen och vår relation till densamma. Beskrivningen bygger på allmänt erkända, respekterade och vedertagna undersökningar, böcker, rapporter och andra källor. Betänkandet vilar på en grund av vedertagna fakta.
Av betänkandet framgår att tillståndet för demokrati och mänskliga rättigheter i den muslimska världen i EU:s grannskapsområde är djupt bekymmersamt. Berörda regimer har ett stort ansvar för detta.
Utskottet menar att vi genom vår utrikespolitik ska bidra till en demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i regionen. Det finns inte någonting i islam eller den muslimska kulturen som talar mot möjligheterna för en demokratisk utveckling. Vi ser mycket positivt på stegen mot demokrati i den muslimska världen i EU:s grannskapsområde. Det är viktigt att stödja dessa steg. När demokratiseringsprocessen drivs av inhemska aktörer är möjligheterna till framgång större. Bristen på jämställdhet lyfts fram i betänkandet som ett problem för vår relation. Sverige måste oförtrutet arbeta för att stärka kvinnors ställning.
Utskottet menar att bilden av den andre har betydelse. Nedsättande och fördomsfulla beskrivningar försvårar en konstruktiv dialog. Vi noterar att delar av väst har agerat på ett sådant sätt att intrycket av en "civilisationernas kamp" har stärkts. I betänkandet diskuteras de så kallade Muhammedkarikatyrerna. Yttrandefriheten är central och innefattar en rätt att diskutera och kritisera även religioner, men det finns också ett ansvar att göra det på ett sätt som inte förnedrar och kränker. Utskottet menar att islamofobi, i likhet med rasism och antisemitism, är ett allvarligt samhällsproblem som kraftfullt måste bekämpas.
Herr talman! I betänkandet behandlas också ett antal motioner, många om Mellanösternkonflikten och Irak. Här är oenigheten större mellan partierna, och flera partier har reserverat sig. Utskottet har i detta betänkande ett antal tillkännagivanden, bland annat att
Sveriges riksdag bör bidra till demokratidialogen,
resurserna till partiernas demokratiarbete bör stärkas,
Sidas MENA-strategi bör utvecklas,
en samlad strategi för alla politikområden gentemot den muslimska världen i EU:s grannskapsområde bör utvecklas samt att
den diplomatiska representationen bör stärkas.
Utskottet menar också att det förhållningssätt som kommer till uttryck i utskottets övervägande bör prägla Sveriges politik i den muslimska världen i EU:s grannskapsområde.
Jag vill bara upprepa vad som slås fast i betänkandet, nämligen att en förutsättning för vår relation till den muslimska världen i EU:s grannskapsområde är respekt och en beredskap att lyssna och lära. Vi kan inspirera, informera och stödja, men vi kan inte räkna med framgång om vi försöker pådyvla våra värderingar med den överlägsnes attityd. En sådan ansats diskrediterar budskapet.