Fru talman! Det ligger en hel del i den beskrivning
som Lars Bäckström nyss gav av situationen. Även
om jag kanske inte är beredd att gå lika långt som han
och beskriva det som ett träsk, var det han sade oer-
hört tankeväckande.
Som nykomling i den här branschen måste jag sä-
ga att det är väldigt svårt att hänga med i alla turer.
Det som sägs här i kammaren har faktiskt inte bara ett
underhållningsvärde, utan det har en mycket allvarli-
gare underton. Det kan vara helt förödande för tilltron
till vår förmåga att hantera den ekonomiska situatio-
nen om man på det här sättet håller på att laborera
med spelreglerna, så att vi inte vet från den ena må-
naden eller veckan till den andra vilka regler det är
som gäller. Att i sådana sammanhang vara företagare
är ingen avundsvärd situation.
Jag tänker i mitt anförande inte uppehålla mig så
mycket vid enskilda detaljer, utan jag tänker lyfta
blicken litet grand.
Skattepolitikens utformning är helt avgörande för
hur samhällsutvecklingen ser ut. Vi har länge drivit
tanken på att man skall ändra beskattningen från att
beskatta det som vi vill ha till att beskatta det vi inte
vill ha. Vad vi beskattar och hur mycket vi beskattar
det är avgörande för hur utvecklingen ser ut.
Det som har hänt hittills tycker jag har gett signa-
ler i fel riktning. Jag tänker då på att beskattningen på
arbete har ökat, medan försöken att höja skatten på
miljöstörande aktiviteter och energi har varit alldeles
otillräckliga. Vi har därför inte fått de styreffekter
som behövs.
I höstas skulle man t.ex. ändra beskattningen på
bensin, en ganska trivial företeelse. Det finns olika
miljöklasser på bensinen, och man valde då att låta
prisskillnaden vara 6 öre. Det är ett mycket talande
exempel på att man inte förstår vad styreffekterna
betyder för förändringen av vad som konsumeras.
Som jag sade inledningsvis är långsiktiga och
stabila spelregler det som är viktigt. Men man kan
inte ändra hur snabbt som helst, utan det måste ske i
vad man kan kalla anpassade steg. Rolf Kenneryd var
inne på att man inte får försätta företagen i en felaktig
konkurrenssituation, och det är riktigt. Det är en av de
frågor som den skatteväxlingsutredning som nu har
tillsatts skall ta upp.
Vad vi från Miljöpartiet hela tiden har sagt är att
vi inte är så tveksamma till om man skall växla den
här skatten, utan snarare hur det skall gå till. Det är
vår förhoppning att man inte begraver de här frågorna
i utredningen utan i stället använder den för att se hur
effekterna blir och hur det här skall göras på ett ef-
fektivt sätt.
Utredningen kommer också att titta på hur EU-
medlemskapet påverkar oss. Det är faktiskt så att vår
möjlighet att förändra skattesystemet i Sverige har
kraftigt begränsats genom att vi har blivit medlemmar.
Man kan också vända på det och säga att vi nu är
medlemmar, enligt svenska folkets vilja, och då skall
vi naturligtvis använda vårt mandat för att försöka
påverka inom det systemet och se om vi den vägen
kan driva på utvecklingen.
Själva huvudtanken med vår politik när det gäller
skatteväxlingen är helt enkelt att försöka få fart på
Sverige, men på ett hållbart sätt.
Jag vill yrka bifall till reservation 5 till betänkan-
det.
En helt annan sak, som också behandlas i betän-
kandet och som jag tänkte säga några ord om, gäller
egenarbete på kommunala dagis. På ett dagis som
drivs i egen regi kan man själv arbeta och därmed
sänka sin barnsomsorgsavgift. Man blir då inte be-
skattad för detta, utan det betraktas som ideellt arbete.
Vi tycker att det är bra, av det enkla skälet att det är
bra att fler föräldrar deltar i barnens vardag och är
med och jobbar på dagis. Jag har själv ganska många
års erfarenhet av den typen av verksamhet och vet att
det fungerar oerhört bra.
Därför vore det klokt om även de som inte har
möjlighet att delta i arbetet på ett föreningsägt dagis
kunde vara med och arbeta på ett vanligt, kommunalt
dagis, för att få en högre föräldraaktivitet där. Vi
menar att de som en stimulans också skulle få möjlig-
heten att minska sin avgift utan att förmånsbeskattas
för det. Vi tror att det skulle ha ganska stora positiva
sociala effekter om vi kunde göra bördan lättare för
fler människor, som i dag kanske ansätts hårt av de
skatteförändringar som sker och som har dålig eko-
nomi. På samma gång skulle deltagandet i barnens
vardag bli större.
Med det vill jag yrka bifall till vår reservation 28,
där vi tar upp den här frågan.