Skattepolitik

Fru talman! I det här betänkandet behandlar vi i

huvudsak två saker dels propositionen om det särskil-

da grundavdraget för pensionärer, dels ett stort antal

motioner från den allmänna motionstiden.

Det är precis som Lars Bäckström sade. Efter det

att vi har justerat det här betänkandet har vi socialde-

mokrater gjort upp med Centern om den ekonomiska

politiken med anledning av kompletteringspropositio-

nen. Det medför att en del av förslagen i detta betän-

kande kommer att ändras vid behandling av komplet-

teringspropositionen. Jag tycker också att en stor del

av debatten här i dag har handlat om kompletterings-

propositionen. Kompletteringspropositionen kommer

vi dock att få god tid att debattera i denna kammare

när förslaget väl ligger på riksdagens bord.

Fru talman! Förslaget om det särskilda grundav-

draget för pensionärer innebär att avdraget skall trap-

pas ner inte bara för dem som har en pension som

överstiger vissa belopp utan även för dem som har

inkomst av kapital. Enligt förslaget som motiveras

med statsfinansiella skäl skall det särskilda grundav-

draget minskas med 65 % av kapitalinkomsten. Sam-

tidigt föreslog regeringen att avtrappningen av bo-

stadstillägget för pensionärer som har en förmögenhet

skall mildras i syfte att begränsa den totala margina-

leffekten av de olika avtrappningsreglerna. Förslaget

ger i sin helhet uppskattningsvis en budgetförstärk-

ning på ca 800 miljoner kronor.

Vi i utskottet har stor förståelse för syftet med

förslaget - att förstärka statsfinanserna med 800 mil-

joner kronor. Den kombination av åtgärder som före-

slås riskerar emellertid att i många fall leda till icke

önskvärda konsekvenser, bl.a. genom att den samlade

marginaleffekten kan bli orimligt hög. I utskottet har

vi därför stannat för en annan lösning för att uppnå de

eftersträvade inkomstförstärkningarna.

Utskottets förslag innebär att det allmänna grun-

davdraget skall sättas ner från 0,25 till 0,24 basbe-

lopp, vilket ger ungefär samma inkomstförstärkning

som förslaget i propositionen. Åtgärderna innebär att

grundavdraget minskar för alla som har arbetsinkoms-

ter. Jämfört med nuvarande regler blir nedsättningen

av grundavdraget 300-400 kr, beroende på hur av-

rundningen utfaller.

Vi i utskottet anser att resultatet har en så begrän-

sad betydelse för den enskilde att en ändring av detta

slag är att föredra framför den ändring som föreslogs i

propositionen och dessutom ger det här bättre fördel-

ningspolitiska effekter.

Fru talman! Jag är mycket glad över att Center-

partiet har ställt upp helhjärtat bakom förslaget. Man

säger inte bara nej till förändringen utan man ställer

också upp på vårt förslag om ändring av grundavdra-

get.

Fru talman! Så till skattepolitikens inriktning.

Flertalet av de motioner som behandlas i det här be-

tänkandet går ut på att riva upp riksdagens beslut från

december förra året. Flera av motionerna kräver att vi

skall återvända till den orättvisa skattepolitik som

rådde under den borgerliga regeringens tid, Karl-

Gösta Svenson. Vår politik handlar om att nu få ord-

ning på statsfinanserna, skapa förutsättningar för en

god välfärd genom att bekämpa arbetslösheten och

genom att vi får stabila priser och förhoppningsvis en

hög tillväxt. I det här sammanhanget är skattepoliti-

ken en mycket viktig del, inte minst ur fördelnings-

politiska aspekter.

Åtgärderna på skatteområdet beräknas leda till in-

komstförstärkningar för den offentliga sektorn med

full effekt år 1998 på ungefär 36 miljarder kronor.

Besparingar och inkomstförstärkningar utformas med

sikte på att fördela bördorna så rättvist som möjligt

mellan olika grupper. Som ett grundläggande syfte

angavs också att man skall återställa 1990 års skatte-

reform med dess viktiga principer om enkelhet, lik-

formighet och rättvisa. Bakom detta stod faktiskt vi

och Folkpartiet så ståtligt när vi fattade beslut om

reformen.

Beslutet på skatteområdet innebär bl.a. att utdel-

ningsinkomster och reavinster på aktier åter skall

beskattas på samma sätt som andra kapitalinkomster

och med en i stort sett enhetlig skattesats på 30 %.

Vidare behålls skattereduktionen för ränteutgifter på

30 %. Förmögenhetsskatten skall behållas och ses

över. En värnskatt - vi kan kalla den vad vi vill, säg

gärna en höjd statsskatt - på 5 % skall utgå t.o.m.

1998. Samtidigt återinförs grundavdraget vid taxering

till statlig inkomstskatt, och indexeringen av skatte-

skalan och grundavdraget begränsas.

Fru talman! Karl-Gösta Svensson och alla ni andra

i kammaren, jag skäms inte för att vi har höjt skatten

med många miljarder, framför allt för höginkomstta-

garna.

Vi framhåller att stabila regler måste tillåtas att

verka under en följd av år. Men förskjutningar mellan

olika skatter kan naturligtvis komma att ske. Frågan

om en växling mellan skatter på arbete och miljöskat-

ter utreds just nu. Den har ju många av talarna här i

dag talat sig varma för. Nu få ni chansen, som Rolf

Kenneryd sade, att ställa upp - kanske fler än ett parti

- för skatteväxlingen.

Den återgång i aktiebeskattningen som nu genom-

förs kommer att medföra att skatteuttaget från företa-

gen ändras. Vi har avsatt ytterligare 2 miljarder kro-

nor för att reducera skatteuttaget, i första hand för

små och medelstora företag.

Under sommaren kommer den s.k. KUSK-

kommittén att vara klar, alltså utvärderingen av skat-

tereformen. Det är med stor spänning som jag själv

ser fram emot detta betänkande - ett dokument som

jag varmt rekommenderar alla kammarens ledamöter

att läsa under sommaren. Även Företagsbeskatt-

ningsutredningen beräknas bli klar under detta år.

Fru talman! Inte helt oväntat återkommer Karl-

Gösta Svenson med krav på stora skattesänkningar på

ungefär 36 miljarder. Det är samma argument som

vanligt, att kraven på balans i offentliga finanser för-

utsätter att man genomför skattesänkningar i syfte att

återskapa växtkraft som snabbt kan begränsa under-

skottet i den offentliga sektorn. Denna matematik går

inte riktigt ihop, Karl-Gösta Svenson. Jag undrar om

Karl-Gösta Svenson har förstått hur stort vårt under-

skott är, hur många pengar och kronor som fattas i

statens budget. Ändå har Moderaterna mage att åter-

komma med dessa förslag om skattesänkningar för

höginkomsttagarna. Det är beklämmande, fru talman.

Betänkandet behandlar ytterligare motioner som

yrkar på att vi på skattepolitikens område skall lägga

om stora delar, stora delar där vi nu har försökt att få

en fördelningspolitiskt acceptabel beskattning, som

riksdagen kunde besluta om i december med stor

majoritet och med Lars Bäckströms hjälp. Jag tycker

att Lars Bäckström har återvänt till någonting som jag

inte riktigt kan hitta namnet på just nu, men det kan-

ske kommer under debatten.

Vi i utskottet begränsar oss till att hänvisa mycket

i vårt betänkande till vad vi skrev i december månad.

På många av dessa områden har Lars Bäckström inte

ändrat uppfattning.

Med anledning av vad som anförs i många motio-

ner vill vi dock erinra om att 1990 års skattereform,

som vi genomförde med en ganska bred majoritet,

inte bara gick ut på att begränsa de s.k. marginaleffek-

terna. Avsikten var att skapa ett stabilt och rättvist

system som skulle tillgodose samhällets behov av

skatteintäkter och bilda ett fast underlag för en god

utveckling av välfärden i vårt land. Detta var huvud-

principerna i den stora skattereformen.

Som vi kunde konstatera i höstas har utvecklingen

därefter inneburit mycket allvarliga brott mot grund-

läggande principer för denna reform. Det har medfört

stora skattebortfall som fått till följd att statens finan-

ser har försämrats dramatiskt och att angelägna utgif-

ter på olika välfärdsområden har trängts ut.

Den omfattande arbetslösheten har lett till en ökad

utslagning och stora problem som hotar att bli bestå-

ende, om vi inte gör någonting åt dem.

Den borgerliga regeringens politik innebar att

ekonomins funktionssätt försämrades och att statsfi-

nanserna undergrävdes genom en systematisk överfö-

ring av inkomster och förmögenheter till kapitalägare

och andra med mycket höga inkomster.

Det program på skatteområdet som riksdagen an-

tog i höstas innebar en återgång till grundtankarna i

skattereformen, som ger en samhällsekonomiskt ef-

fektiv beskattning med välbehövliga inkomstför-

stärkningar för den offentliga sektorn. En av utgångs-

punkterna har varit att bördorna av de ekonomiska

åtstramningarna måste fördelas rättvist och bäras av

alla efter förmåga. Fördelningen måste också innebära

rättvisa i ett längre perspektiv.

Den fördelningspolitiska analys som läggs fram i

finansplanen om åtgärder på skatteområdet och ned-

skärningar i transfereringar i offentlig sektor visar att

förändringarna ger en acceptabel fördelningspolitisk

profil. Vi instämmer i analyserna, att de bör fördjupas

och att man skall ta in materialet från KUSK-

utredningen, när det kommer. Regeringen bör därefter

snarast redovisa resultaten.

Fru talman! Många av de förslag som läggs fram i

de nu aktuella motionerna innebär en fortsättning av

den föregående regeringens politik och svåra brott

mot principerna i skattereformen. Flertalet av de

framställda yrkandena skulle leda till betydande skat-

tebortfall och måste avvisas, både av statsfinansiella

och fördelningspolitiska skäl.

Riksdagens ställningstagande till de av regeringen

aviserade förslagen på skatteområdet återkommer vi

till senare under vårriksdagen.

Fru talman! Utskottet har föreslagit en justering av

det allmänna grundavdraget som ett alternativ till

regeringens förslag om en begränsning av det särskil-

da grundavdraget för pensionärer. Vi har samtidigt

redovisat vad detta betyder i förhållande till de aktuel-

la motionerna. Vad utskottet härefter anfört innebär

att utskottet i övrigt avstyrker alla motionsyrkanden.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till hemstäl-

lan i skatteutskottets betänkande och avslag på samt-

liga reservationer.