Fru talman! I ett direktbrev till vissa väljare under
valrörelsen 1994 skrev Ingvar Carlsson: "Vad skulle
vi ha för intresse av att chockhöja skatterna? Det ger
varken fler jobb eller bättre ekonomi för Sverige totalt
sett".
I likhet med Ingvar Carlsson förnekade Mona
Sahlin under valrörelsen att Socialdemokraterna pla-
nerade skattehöjningar i den storleksordning som nu
har genomförts. I en annons i Expressen skrev Mona
Sahlin: "Vi tänker höja skatterna med 3,7 miljarder
nästa år, inte 80 miljarder. Och det kommer inte att
drabba någon fattig".
Den minnesgode läsaren kommer också ihåg Lars
Hedfors piruetter i Svenska Dagbladet angående den
socialdemokratiska skattepolitiken. Hans agerande
manar inte till efterföljd.
Varför inleder jag denna debatt med dessa citat?
Svaret är självklart. Det finns mer än en halv miljon
medborgare i vårt land som saknar ett riktigt jobb. En
del av dessa bekymrade personer röstade sannolikt på
Socialdemokraterna i valet. En del hade hört talas om
eller tagit del av Ingvar Carlssons brev. En del hade
sett Mona Sahlins annons om att skattehöjningarna
1995 inte skulle drabba någon fattig. En del av dem
hade naturligtvis med intresse tagit del av löftet i den
socialdemokratiska partimotionen med anledning av
kompletteringspropositionen våren 1994 om att ar-
betslösheten snabbt skulle sänkas till 5 %. Tidigare
under oppositionstiden och under 1993 och 1994
lovade Socialdemokraterna att i första hand minska
arbetslösheten till 3 %. Det var budskapet då.
Trots dessa uttalanden har Socialdemokraterna
genomfört och beslutat om att chockhöja skatter med
sammanlagt 55 miljarder. Det innebär en skattehöj-
ning med ungefär en tusenlapp i månaden för ett van-
ligt hushåll i vårt land. Skatten på arbete har höjts
med 36 miljarder. Det motsvarar kostnaden för
150 000 heltidsarbeten. Skatten på investeringar i nya
jobb har höjts med 12 miljarder. Det betyder att po-
tentialen för nya jobb har minskats med ytterligare
50 000.
Det är viktigt att göra denna jämförelse när rege-
ringen uppenbarligen har gett upp kampen om att
sänka arbetslösheten, eftersom den bedömer att upp-
emot en halv miljon människor fortfarande är arbets-
lösa när detta århundrade är slut, dvs. inför 2000-talet.
Fru talman! Sammanfattningsvis kan jag konstate-
ra att i ett läge då vårt land befinner sig i en allvarlig
ekonomisk kris har ledare på olika nivåer i det social-
demokratiska partiet vilsefört sina väljare. En halv
miljon arbetslösa människor har ingetts falska för-
hoppningar. Det brister lindrigt talat i ledarskapet i
det regeringsbärande partiet.
Fru talman! Skattechocken och otillräckliga be-
sparingar har lett till hög ränta och en lågt värderad
krona. Regeringens ekonomiska politik inger inte
förtroende. Det försvårar också i hög grad förutsätt-
ningarna för de nya jobbens tillkomst. Nödvändiga
investeringar uteblir. Vi får inte den tillväxt som na-
tionen behöver för att underlätta möjligheterna att
komma till rätta med de ekonomiska problemen.
Det är visserligen bra att regeringens samarbete
med Centern har lett till omprövning när det gäller
kvittningsrätten och ett eventuellt införande av risk-
kapitalavdrag. Det talas också om ett begränsat slo-
pande av dubbelbeskattningen av bolagsvinster. Det
är däremot helt fel att återigen öppna dörren för
Vänstern och ställa upp bakom deras förslag att för-
sämra villkoren för sparande i pensionsförsäkringar.
Det gick inte många dagar efter det att socialdemokra-
terna i utskottet avvisat Vänstern förslag tills uppgö-
relsen tillkännagavs.
Socialdemokraterna i utskottet tillbakavisade i
detta betänkande Centerns förslag om en halvering av
rätten till avdrag för pensionsförsäkringar. Det gick
inte många dagar efter det att det att betänkandet hade
justerats tills man gjorde upp med Vänstern i den här
frågan. Framtvingade ad-hoc-lösningar skapar inte
förtroende. Vi ser det i fråga efter fråga. Långsiktighe-
ten i den ekonomiska politiken saknas. och företagen
ges inga fasta spelregler.
Det bådar inte gott för framtiden att socialdemo-
kraterna i utskottet har en så utpräglad socialistisk syn
när det gäller den ekonomiska politiken och skatter-
nas utformning. Det framkommer tydligt i det här
betänkandet när det gäller utskottsbehandlingen av
motionsförslag om riskkapitalavdrag. Trots att det
även i vissa regeringskretsar talats om möjligheten att
införa rätt till riskkapitalavdrag avvisar socialdemo-
kraterna i utskottet denna möjlighet. Den strider enligt
deras uppfattning mot skatteomläggningen, och man
säger att det finns andra möjligheter att öka tillgången
på riskkapital. Det betyder med andra ord en ny poli-
tikerstyrd reglering. Så sent som den 8 februari utta-
lade Lars Hedfors från denna talarstol att det var bra
att avdraget för underskott i näringsverksamhet hade
avskaffats. Nu aviserar man om att det införs igen,
och det är visserligen bra.
Det är således ytterligare belägg för att ledarska-
pet brister hos Socialdemokraterna. Jag kan därför
förstå att socialdemokratiska medlemmar och sympa-
tisörer känner sig vilsna när politiken ändras över en
natt. Det kom senast till uttryck under den gångna
veckan när SSU-ordföranden gick till hårt angrepp
mot regeringens planer att eventuellt slopa delar av
dubbelbeskattningen på aktier. Det är emellertid all-
varligt att även den unga generationen hos Socialde-
mokraterna av dogmatiska skäl vill bibehålla dubbel-
beskattningen på aktier och därmed bidra till försäm-
rade villkor för företagandet. Nya jobb är i fara.
Motsägelsen i den socialdemokratiska regerings-
politiken är säkerligen inte obegriplig bara för mig.
Nu föreslås nämligen nya subventioner inom bostads-
sektorn, och samtidigt höjs fastighetsskatten kraftigt
dels på grund av höjd fastighetsskatt, dvs. skattesat-
sen, dels på grund av höjda taxeringsvärden. Det
kommer att finnas människor som inte har råd att bo
kvar. De tvingas från hus och hem på grund av den
här formen av beskattning.
Fru talman! Enligt moderat uppfattning är de vik-
tigaste målen för den ekonomiska politiken att sanera
de offentliga finanserna och skapa tillräckliga förut-
sättningar för de hundratusentals arbetstillfällen som
måste växa fram i den privata sektorn.
Dessa bägge mål är varandras förutsättningar.
Utan en tillräckligt omfattande och trovärdig budget-
sanering uppnås inte väsentligt lägre räntor. Detta är
ett av de nödvändiga villkoren för tillräckligt stora
investeringar i nya jobb. Utan en politik som medför
ett bra klimat för de företag och företagare som fattar
beslut om de nya jobben försämras möjligheterna att
uppnå målet om sanerade finanser på ett dramatiskt
sätt.
Skattepolitikens inriktning är av avgörande bety-
delse för att åstadkomma det goda näringsklimat som
gör att de som driver dagens företag och överväger att
starta morgondagens bestämmer sig för att expandera
och starta nytt. Det måste löna sig att satsa på företa-
gande. Kostnaderna för att anställa måste vara rimliga
och investeringar får inte straffbeskattas. Det är syn-
nerligen märkligt att Centern bidrar till att återinföra
skatt på arbetande kapital. Det kommer i hög grad att
vara hämmande för ett växande företagande på lands-
bygden.
De stora skattehöjningarna på arbete, riskkapital
och investeringar som drivits igenom sedan hösten
1994 måste undanröjas. Dessutom måste bättre förut-
sättningar för nya jobb i den privata sektorn skapas.
Den stora skattekilen på arbete innebär särskilt
stora problem för den privata tjänstesektorn. Det är
emellertid inte realistiskt att i den nuvarande ekono-
miska situationen överväga så stora generella skatte-
sänkningar på arbete som skulle erfordras för att upp-
nå tillräckligt goda förutsättningar för expansion i den
privata tjänstesektorn. Inledningsvis bör därför selek-
tiva åtgärder vidtas. Det som främst bör komma i
fråga är avdrag vid inkomstbeskattning för vissa
tjänster och befrielse från moms eller sänkt moms.
Det kan också vara frågan om lättnader avseende
löneskatter och egenavgifter.
Det remissvar som lämnades av AMS på den s.k.
Tjänsteutredningen var med utgångspunkt i det
mycket besvärliga arbetsmarknadsläget positivt. AMS
menade i sitt remissvar att varje möjlighet att förbättra
förutsättningarna för nya jobb borde tas till vara. Jag
instämmer till fullo i detta.
Genom att sänka beskattningen på arbete minskar
kostnaderna för att anställa. På så sätt kan flera nya
jobb skapas.
Därför är det viktigt att den genomförda höjningen
av löneskatten undanröjs genom
att den nya s.k. allmänna löneavgiften slopas,
att höjningen av egenavgifter till sjukförsäkringen
med tre procentenheter inte genomförs,
att den genomförda höjningen av marginalskatter-
na undanröjs och fullt inflationsskydd införs,
att regeringen följer upp den borgerliga regering-
ens initiativ att via ändrade EU-regler möjliggöra
sänkt och slopad tjänstemoms,
att avdragsrätt vid inkomstbeskattningen återinförs
för styrkta barntillsynskostnader,
att avdrag för ytterligare omsorgs- och hushåll-
stjänster övervägs för att främja utvecklingen av
tjänster och tjänsteföretagande,
att avdrag mot en schabloniserad beräkning av in-
komster för egna bostäder för reparationer och under-
håll prövas samt
att möjligheter att sänka eller slopa uttaget av lö-
neskatter för vissa former av tjänsteinkomster över-
vägs i det allvarliga läge som vi befinner oss i. Detta
behövs för att åstadkomma de nya jobben.
Jag vill i detta sammanhang ställa en fråga till
Anita Johansson. Varför vill inte ni socialdemokrater
och regeringen ta upp en förhandling med EU om
möjligheten att införa differentierade skattesatser
avseende moms på tjänster? Ni säger kategoriskt nej
till detta varje gång som vi ställer frågorna till er.
Varför? Europa har en mycket hög arbetslöshet. Det
behövs förnyelse. Vi behöver pröva alla möjligheter
att skapa nya jobb i det privata näringslivet. Varför
bidrar ni inte till detta?
Det är självklart att slopad dubbelbeskattning,
återinförande av kvittningsrätten samt införande av
riskkapitalavdrag också kommer att ha en mycket stor
betydelse för att skapa förutsättningar för de nya
jobben.
Fru talman! Sammanfattningsvis är det således
nödvändigt att snabbt sänka skatten för företag och
företagande för att skapa bättre förutsättningar för ett
gynnsamt företagsklimat samt vidta åtgärder för att
skapa goda förutsättningar för expansion i den privata
tjänstesektorn.
Fru talman! Vi moderater står bakom samtliga re-
servationer i detta betänkande som är undertecknade
med moderata namn, men för tids vinnande yrkar jag
endast bifall till reservation nr 1.