Fru talman! Kristdemokratisk ekonomisk politik
tar sin utgångspunkt i marknadsekonomin och efter-
strävar stabilitet i samhällsekonomin. En väl funge-
rande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med
en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila
spelregler. Denna grundsyn får konsekvenser för den
skattepolitik som kristdemokraterna vill föra. En
målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är
att skapa förutsättningar för nya jobb och en långsik-
tigt hållbar utveckling. En ökad sysselsättning är en
förutsättning för att minska det resursslöseri som den
höga arbetslösheten innebär. Samtidigt ökar skatteun-
derlaget, och de offentliga utgifterna minskar. Där-
med förbättras också möjligheterna att förstärka väl-
färden, vården och den sociala omsorgen och att
åstadkomma en rättvis fördelning.
Skattepolitikens huvuduppgift är att finansiera of-
fentlig verksamhet och är ett viktigt instrument för att
uppnå mål som full sysselsättning, stabil och uthållig
tillväxt, rättvis fördelningspolitik, god miljö och hus-
hållning.
Både teoretiskt och erfarenhetsmässigt kan exem-
pel ges på hur skatter snedvrider resursanvändningen
och effektiviteten i ekonomin. Sverige har fortfarande
ett av världens högsta skattetryck. Det höga svenska
skattetrycket och utformningen av skattesystemet har
lett till svag produktivitetsutveckling, blygsamt nyfö-
retagande och svagt intresse för att satsa riskvilligt
kapital i svenska företag. De massiva skattehöjningar
som den socialdemokratiska regeringen i rask takt har
drivit igenom försämrar ytterligare företagsklimatet i
Sverige.
Under hösten har den socialdemokratiska rege-
ringen ägnat sig åt att återställa den politik som bl.a.
vi kristdemokrater har varit med och utformat. Under
våren har regeringen försökt att minska de negativa
effekterna av höstens politik. I ord säger regeringen
att den till viss del vill ändra sin skattepolitik. Man
kan säga att regeringen vill "återställa återställarna".
Därför är dagens debatt och de förväntade besluten
något märkliga. Flera förslag från bl.a. kristdemokra-
terna, t.ex. slopad dubbelbeskattning, införande av
riskkapitalavdrag och återinförande av kvittningsrätt
för förlust i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst,
kommer att avslås. Detta trots att regeringen i sin
kompletteringsproposition och i uttalanden de senaste
dagarna säger sig ha en annan uppfattning. Den soci-
aldemokratiska skattepolitiken saknar en långsiktig
strategi och är för närvarande i ordets rätta bemärkel-
se en dagspolitik.
Fru talman! En av de främsta uppgifterna för
skattepolitiken i dag är att reducera de kraftigt höjda
skattekilarna på arbetsinkomster, bl.a. genom att åter-
gå till principen om en statlig inkomstskatt på högst
20 % samt att ta bort den s.k. allmänna löneavgiften
som infördes vid årsskiftet. Dessa höjda skatter för-
svårar möjligheterna att skapa goda förutsättningar för
nya jobb. I stället bör systemet med ett slopat grun-
davdrag vid den statliga beskattningen återinföras,
vilket inte höjer marginalskatten.
Det är uppenbart att de långsiktiga nackdelarna av
att höja skatten på arbetsinkomster och företagande är
stora, och de kan dessutom komma snabbt nu när
arbete och kapital kan röra sig fritt över nationsgrän-
serna inom EU. Härtill kommer att misstron mot
stabiliteten i det svenska regelsystemet ökar och
minskar investeringsbenägenheten. Det är svårt att tro
att skatter som drabbar arbete skulle kunna vara nå-
gon effektiv och långsiktigt hållbar lösning alldeles
frånsett ideologiska synpunkter.
Det är glädjande att riksdagen kan ena sig om att
avslå regeringens förslag om avtrappning av det sär-
skilda grundavdraget för folkpensionärer med kapital-
inkomster. Det är minst sagt märkligt att regeringen
ville ha högre kapitalskatt för pensionärer med låga
inkomster än för människor i övrigt. Förslaget var till
sin konstruktion en omvänd Robin Hood-skatt. Rege-
ringens politik har i detta avseende inte någon god
fördelningsprofil.
Kristdemokraterna vill utöver att stoppa skatte-
höjningen för pensionärer med låga inkomster satsa
pengar på de sämst ställda pensionärerna. Kristdemo-
kraterna har i sin ekonomiska motion från januari
anslagit medel för höjda bostadsbidrag med 500 mil-
joner och höjda pensionstillskott med 250 miljoner.
Med hänvisning till fördelningspolitiska skäl instäm-
mer kristdemokraterna i förslaget att i stället för en
skattehöjning för pensionärerna hämta in motsvarande
budgetförstärkning genom att begränsa det allmänna
grundavdraget till 0,24 basbelopp. Förslaget innebär
att detta grundavdrag blir 300 eller 400 kr lägre än
enligt nuvarande regler.
De nya jobb som måste fram kommer att finnas
inom den privata sektorn, inte minst inom den privata
tjänstesektorn. De nuvarande mycket höga skatteki-
larna på arbete motverkar en sådan utveckling. Skat-
tesystemet begränsar hushållens möjligheter att köpa
hushållstjänster, vilket är ett samhällsekonomiskt
problem som måste åtgärdas. Som det är i dag har
ytterst få hushåll råd att efterfråga dessa tjänster.
Kristdemokraterna föreslår bl.a. att en ungdoms-
skattsedel införs. Förslaget innebär att arbetslösa
ungdomar upp till 25 års ålder får möjlighet att starta
egna företag med en speciell skattsedel som berättigar
till betydligt lägre arbetsgivaravgifter eller egenavgif-
ter på de utförda hushållstjänsterna. Tjänsterna skulle
dessutom vara momsbefriade. Med hushållstjänster
menas t.ex. bilvård, trädgårdsarbete, löpande hus-
hållsarbete och enklare fastighetsunderhåll. Tjugo-
femårsgränsen innebär att incitamenten till utbildning
inte minskar och förhindrar dessutom risken att ung-
domarna fastnar i denna typ av skattesubventionerat
arbete under längre tid. Det är vår övertygelse att ett
system med ungdomsskattsedlar på kort sikt skulle
kunna skapa många nya ungdomsjobb inom hushålls-
sektorn.
Ett annat förslag för att stimulera arbetstillfällen
inom tjänstesektorn är att radikalt sänka tjänstemom-
sen. En sådan åtgärd skulle vara betydligt mer effektiv
för nya arbetstillfällen än att sänka matmomsen med
hela 7,7 miljarder kronor. Kristdemokraterna kommer
i dag, i vår ekonomiska motion med anledning av
kompletteringspropositionen, att lägga fram ett sådant
förslag.
Fru talman! Fr.o.m. den 1 januari 1995 avskaffa-
des den rätt till kvittning av underskott i näringsverk-
samhet mot inkomst av tjänst som infördes av den
borgerliga regeringen. Att denna kvittningsrätt har
slopats innebär att tillväxten av nya företag försvåras
ytterligare. Regeringen bör skyndsamt lägga fram
förslag till de lagändringar som behövs för att regler-
na skall kunna återställas med verkan fr.o.m. in-
komståret 1995.
I kompletteringspropositionen skriver regeringen
att ett förslag om återinförd kvittningsrätt skall gälla
först från inkomståret 1996. Jag vill fråga socialde-
mokraterna i riksdagen och Anita Johansson varför
inte detta förslag bör gälla från år 1995 så att vi und-
viker ett "glapp" under 1995. Varför skall nya företag
behöva vänta ett år på Socialdemokraterna?
Kanske har Centerpartiet någon förklaring till
detta "glapp", eftersom även Centerpartiet står bakom
kompletteringspropositionen? Samtidigt som Centern
står bakom kompletteringspropositionen står Centern
också bakom reservation nr 18 i dagens betänkande. I
betänkandet står att kvittningsrätten införs 1995. Frå-
gan är ganska uppenbar: Vad har Centerpartiet egent-
ligen för uppfattning? Skall kvittningsrätten införas
1995 enligt reservationen eller 1996 enligt komplet-
teringspropositionen? Det är litet svårt att sitta på två
stolar samtidigt.
Försörjningen av riskkapital är synnerligen viktig,
särskilt för de mindre och medelstora företag som har
en begränsad riskkapitalmarknad att vända sig till.
Det är viktigt att stimulera enskilda sparare att inte
bara investera i fondsparande eller i etablerade före-
tag. Därför behöver ett särskilt riskkapitalavdrag
införas.
I kompletteringspropositionen skrivs att ett risk-
kapitalavdrag bör införas men endast bli "temporärt".
Det skulle vara intressant att höra varför Socialdemo-
kraterna anser att avdraget endast skall vara tempo-
rärt. Behövs det inte långsiktig försörjning av risk-
kapital? Skall det bara vara beroende av konjunktur-
svängningar?
Jag står bakom samtliga kristdemokratiska reser-
vationer i betänkandet, men yrkar bifall endast till
reservationerna 6, 16 och 18.