Fru talman! Karl-Gösta Svenson talade, tror jag,
om ett 44-årigt socialdemokratiskt regeringsinnehav.
Det är bara att beklaga att det har brutits några gång-
er, för annars hade det här landets ekonomi kanske
sett litet annorlunda ut.
Jag är övertygad, Karl-Gösta Svenson, om att vår
politik kommer att innebära att sysselsättningen blir
bättre. Jag är också övertygad om att den uppgörelse
som vi nu har träffat kommer att innebära att räntorna
sjunker och kronan stärks, vilket är vanvettigt viktigt
för det här landet. Det borde också Karl-Gösta Sven-
son inse.
Naturligtvis behövs det långsiktighet. Det håller
jag med om. Men ibland när man gör upp om saker
och ting får man både ge och ta, Karl-Gösta Svenson!
Så är det med demokratin och politiken.
Sedan vill jag kommentera ett par saker i Karl-
Gösta Svensons anförande. Han hänvisade till Ingvar
Carlsson, Mona Sahlin och Lars Hedfors och till deras
debattartiklar och brev i valrörelsen. Ja, vad vi lovade
i valrörelsen, Karl-Gösta Svenson, var att återigen se
till att skatterna blir rättvisa. Det som vi har hållit på
med sedan vi återfick regeringsinnehavet är att ändra
på det som Karl-Gösta Svenson så villigt röstat för -
hög beskattning för vanliga löntagare och sänkta
skatter för de rika i vårt samhälle.
Jag räknade inte hur många gånger Karl-Gösta
Svenson talade om avdrag i sitt anförande. Det var ju
avdrag, avdrag, avdrag, avdrag. Men jag skall noga
göra det när jag studerar protokollet. Det är ett enda
avdragshysteri som Moderaterna återigen står för.