Herr talman! Det är i föräldrabalken som rättsförhållanden mellan barn och föräldrar regleras. Denna lagstiftning har under de senaste årtiondena genomgått en betydande förändring och då till det bättre vad det gäller regelverket när föräldrar separerar och sedan inte kan komma överens om hur barnet ska ha det.
Det är klart att det är frestande att hålla med om att allt som rör barn ska samlas i en barnbalk för att man ska vara säker på att barnets bästa och barnets behov går före föräldrarnas behov. Det dåvarande lagutskottet ansåg att det inte skulle vara något annat än en tom gest att döpa föräldrabalken till barnbalk och att balkens nuvarande benämning gick utmärkt att förena med barnperspektivet, som redan då ansågs prägla den.
Nu är det framför allt barnperspektivet som har stärkts i lagstiftningen. Det är barnets bästa som ska vara avgörande för beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vad som är bäst för barnet är tyvärr oftast det som tvistande föräldrar är oense om.
Det är viktigt att socialnämnden och domstolen är på det klara med uppdraget att sätta barnet främst. Det är faktiskt här som det kan uppstå en svag punkt om inte alla berörda är klara över det nya perspektivet. Det är också viktigt för barnet att man inte generaliserar utan att man ser det enskilda fallet och utgår från det barn och det fall som man har framför sig.
Herr talman! Centerpartiet utgår från att regeringen kontinuerligt kommer att följa och utvärdera utvecklingen av de nya vårdnadsreglerna.
Den som har vårdnaden om ett barn ansvarar för barnet och har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets angelägenheter. Har barnet två vårdnadshavare ska dessa enligt föräldrabalken utöva rättigheter och skyldigheter mot barnet tillsammans. Det kan vara självklart för de allra flesta, men i några få fall har den ene föräldern inte alls barnet i fokus utan använder barnet som ett redskap för att nå och komma åt den andre föräldern.
Därför är det mycket bra att regeringen i juli 2006 satte till en särskild utredare som fick i uppdrag att bland annat analysera vilka nackdelar som kan uppkomma för ett barn vid gemensam vårdnad när vårdnadshavarna inte kan enas i frågor som rör barnen.
Utredaren överlämnade i juli 2007 sitt betänkande
Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m.
I detta föreslås bland annat att en av vårdnadshavarna ska kunna tilldelas rätt att fatta beslut på egen hand när det gäller barnets tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård och förskola och andra frågor som kan uppstå som är viktiga för barnet. Barnets andra vårdnadshavare ska då inte kunna motsätta sig beslut som fattas av vårdnadshavaren med självständig beslutanderätt. Det här gäller också när den här vårdnadshavaren ska flytta. Man kan sätta många käppar i hjulen. Enligt förslaget ska vårdnadshavarna i övrigt fortfarande vara likställda.
Om föräldrarna bestämmer sig för att separera och sedan inte kommer överens kan det få mer än en konsekvens för barnet, till exempel att barnet nekas att träffa halvsyskon, mor- eller farföräldrar eller någon annan som är betydelsefull för barnet. Man plockar sönder barnets sociala nätverk, och det är oftast en stor förlust för barnet.
Socialnämnden får rätten, enligt föräldrabalken, att besluta om umgänge mellan barn och någon annan än en förälder. Vid bedömningen ska socialnämnden särskilt beakta barnets behov av umgänge med sina mor- och farföräldrar eller andra som står nära barnet, till exempel halvsyskon. Och barn som växer upp med en samkönad relation ska självklart också ha precis samma rätt att träffa den andra föräldern.
Herr talman! Vad gäller föräldraskap vid assisterad befruktning pågår det ett beredningsarbete. Utredaren överlämnade sitt betänkande i januari 2007.
Utredaren föreslår att föräldraskapet vid assisterad befruktning med donerat ägg och sperma ska regleras på samma sätt för samkönade som för olikkönade par. Den kvinna som är moderns registrerade partner ska enligt förslaget automatiskt anses vara barnets förälder, en föräldraskapspresumtion motsvarande den som vi har nu, faderskapspresumtionen.
Utredningsbetänkandet har remissbehandlats, och enligt uppgift från Justitiedepartementet är betänkandet föremål för beredningsarbete inom Regeringskansliet.
Till sist, herr talman, några ord om adoption. Att ogifta sammanboende par tillåts adoptera barn på samma villkor som övriga känns angeläget, riktigt angeläget. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en allmän översyn av reglerna om adoption. Behovet av åtgärder för att stärka barnperspektivet ska utredas liksom frågor gällande internationell adoption för sambor och samtycke till adoption. Uppdraget ska redovisas i juli 2009. Det gör att vi får avvakta resultatet av det pågående arbetet.
Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.