Herr talman! Det här är ett väldigt stort och viktigt område. Jag tror att vi alla är överens om att barnets bästa i alla situationer är prioriterat. Vi socialdemokrater vill yrka bifall till två reservationer. Jag vill säga det nu innan jag glömmer det. Det är reservation nr 7 om föräldrars underhållsskyldighet och reservation nr 8 om föräldraskap vid assisterad befruktning.
Jag börjar med föräldrars underhållsskyldighet. Enligt socialtjänstlagen har föräldrarna ett försörjningsansvar för barn upp till 20 års ålder. Tyvärr gäller inte detta i praktiken för alla föräldrar. Det gäller inte när den ena föräldern har underhållsskyldighet gentemot barnet. Då är underhållsskyldigheten kopplad till skolgång. Det är många ungdomar som hoppar av skolan i förtid, inte minst gymnasiet. Då står den andra föräldern, den som så att säga är huvudförälder, vårdnadshavaren, med hela det ekonomiska ansvaret.
I praktiken är det många ensamstående mammor som står med detta ansvar. Många gånger har de redan en dålig ekonomi. Vi vet ju hur det ser ut med lönediskriminering och kvinnor som har svårighet att få heltidsanställningar. Allt det leder till en svår ekonomisk situation. Har man då mer än ett barn blir det så klart ännu tuffare.
Som arbetsmarknadsläget ser ut för ungdomar är det väldigt många som är arbetslösa. Har de samtidigt hoppat av skolan - det kan även bero på att man faktiskt inte har beviljats studiemedel av olika anledningar - står den ena föräldern helt plötsligt med hela ansvaret. Det vill vi ändra på. Vi tycker att det är båda föräldrarnas skyldighet att faktiskt ta ett ekonomiskt ansvar för barnet upp till 20 års ålder.
Det går visserligen att få försörjningsstöd, alltså socialbidrag, men det är mycket svårt att få det i praktiken så länge barnet bor kvar hemma. Med tanke på bostadssituationen är det inte heller det lättaste för ungdomar att flytta hemifrån. Man är också ofta restriktiv med att tillåta detta så länge det finns åtminstone en förälder som till nöds kan ta det ekonomiska ansvaret.
Det här leder till en väldigt svår ekonomisk situation för de ensamstående föräldrarna, inte minst mammorna, och deras barn. Vi kräver att den förälder som är underhållsansvarig ska vara det tills barnet uppnått 20 års ålder. Det ska alltså inte vara kopplat enbart till skolgång, som är fallet i dag.
Den andra reservationen handlar om föräldraskap vid assisterad befruktning. Här har riksdagen tagit ställning för att två kvinnor på samma sätt som en man och en kvinna ska få möjlighet till assisterad befruktning. Skillnaden är att man förutsätter att mannen i ett heterosexuellt förhållande ska räknas som far till barnet och ta det föräldraskapet. Men man har haft ett lite annat tillvägagångssätt när det gäller två kvinnor, trots att det är uppenbart att två kvinnor som lever i registrerat partnerskap eller som sambor båda vill vara föräldrar om den ena av dem genomgår assisterad befruktning. Det är självklart.
Där vill vi ta bort de skillnader som har funnits. Det är ganska små skillnader, men ändå skillnader som faktiskt är diskriminerande. Det gäller om inseminationen har skett utomlands eller i "egen regi" som det kallas, alltså att man sköter det själv hemma med en villig donator. Här har en utredning arbetat och kommit fram till att de här skillnaderna måste bort. Det måste bli precis samma regler för heterosexuella som för homosexuella.
Dessutom vill vi poängtera att samma regel som gäller i dag för insemination för heterosexuella självklart ska gälla fullt ut också för homosexuella. Det innebär att barnet från 18 års ålder ska få tillgång till uppgifter om vem som är donator, alltså den biologiska pappan i det här fallet. Det kan beviljas undantag om barnet självt aktivt kontaktar myndigheterna.
Den tredje reservationen vi har gäller adoptioner. Det har visat sig att man dömer mycket olika i olika delar av landet. Det finns registrerade partner som inte har beviljats närståendeadoption, alltså adoption av barn som redan finns. Det tycker vi är väldigt olyckligt. På vissa håll har man beviljat det, på andra håll har man inte beviljat det.
Detta utgår från prejudikat, vägledande rättsfall, precis som all annan lagstiftning i landet. Men skillnaderna är så pass stora att vi faktiskt måste se problemet, och frågan är om det inte finns kvarvarande diskriminering på en del håll i landet, trots de lagar vi har.
Vi vill slå ett slag för att det måste bli en jämlik tillämpning över hela landet. Detta är också i barnens intresse. Barnen vill självklart ha en nära och god kontakt med dem som de anser vara sina föräldrar, oavsett om det är kvinnor i ett samkönat par, män i ett samkönat par eller en man och en kvinna. Det ska inte finnas någon skillnad där.
Vi har också ett antal särskilda yttranden. Det första gäller utvärdering av vårdnadsreglerna. Vi har nyligen ändrat vårdnadsreglerna med syfte att stärka barnperspektivet. Där har man speciellt poängterat att är det så att ett barn riskerar att fara illa, bli misshandlat eller utsatt för övergrepp, måste detta vägas in när det gäller vårdnaden. Det gäller även om det är en närstående, till exempel mamman som riskerar att utsättas för övergrepp av pappan. Tidigare var huvudregeln gemensam vårdnad till varje pris. Det ändrade man.
Det är viktigt att tillämpningen av de nya reglerna blir bra. Det är verkligen barnets bästa som domstolarna ska ha för ögonen. De nya reglerna har trätt i kraft relativt nyligen, och regeringen har sagt att man kontinuerligt ska utvärdera reglerna. Därför vill vi följa arbetet och se hur utvärderingen går. Självklart återkommer vi framöver vid behov.
Vi har även ett särskilt yttrande om beslutsfattande vid gemensam vårdnad. Där har det tyvärr funnits fall där barnet har hamnat mellan stridande föräldrar. Den ena föräldern kan ha nekat barnet vård. Det kan gälla till exempel vård för psykiska problem. Det kan till och med ha varit fråga om att neka till hälsoundersökningar. Det finns till och med något fall där den ena föräldern har haft misstankar mot den andra föräldern för att ha begått övergrepp mot barnet men det har inte kunnat kontrolleras eftersom den andra föräldern har förhindrat att barnet får vård och därmed kan undersökas. Här har också regeringen sagt att man tänker återkomma under hösten. Därför har vi ingen reservation, utan vi avvaktar. Självklart går barnets intresse av att få vård före föräldrarnas stridigheter.
Avslutningsvis har vi frågan om adoption. Adoptionsreglerna är förlegade. En ensamstående kan ansöka om och få adoptera. Däremot kan ett sambopar inte göra det. Det här visar att reglerna behöver förnyas och förändras. Allt fler väljer att inte gifta sig utan i stället leva som sambor. Att de på förhand ska vara utestängda från att ansöka om att få adoptera är olyckligt. Sedan finns en 25-årsregel och allt möjligt annat. Regeringen har aviserat en översyn, och vi avvaktar det arbetet. Frågan är viktig, och vi hoppas att det händer något där.