Herr talman! Jag ska välja ut några av de frågor som vi har uppe i det här betänkandet. Men låt mig först yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Den första frågan jag tänkte ta upp var utvärderingen av de nya vårdnadsreglerna som nu har varit i kraft i lite drygt ett och ett halvt år. Redan efter ett halvår begärdes det utvärdering, och nu begärs det igen utvärdering. Då undrar man naturligtvis vad det var som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte fick med i propositionen. Det var ju de som hade makten och skrev propositionen. Eller vad är det man söker?
LiseLotte Olsson söker uppenbarligen statistik. Det kunde vi förstå av hennes anförande. Men kan man göra så att man säger att vårdnadsreglerna blir rätt tillämpade för att ett visst antal mål döms till gemensam vårdnad och ett annat antal döms till enskild vårdnad? Det kan man naturligtvis inte göra. Jag förstår inte vad man ska ha den statistiken till.
Vad man ska göra när man ska titta på hur de nya reglerna har fungerat hittills är naturligtvis att gå in och titta i domstolarna och se hur de har tillämpat de här reglerna. Jag trodde först när jag såg det att det inte skulle finnas några domar att ta fram, men det är tvärtom så att det finns en dom från Högsta domstolen, vår prejudikatinstans i det här landet. Domen är från den 31 maj 2007 om förutsättningarna för enskild vårdnad eller gemensam vårdnad.
Domen är, enligt min uppfattning, mycket välskriven, och den citerar propositionen och förarbetena som vi fattade beslut om här 2006. Där finns tillämpningen av de nya vårdnadsreglerna. Jag har ingen anledning att känna mig upprörd över hur Högsta domstolen har tillämpat dem, för jag tycker att de har tillämpat dem precis på det sätt som vi antog våren 2006 när vi fastställde den här nya lagstiftningen med barnperspektivet som det avgörande.
Det är väl lämpligt att ledamöterna i civilutskottet tar del av den domen och funderar en stund över hur rättstillämpningen ser ut. Domen är ju prejudicerande. Den ska landets övriga domstolar följa.
Jag hade tänkt säga lite beträffande motionen och reservationen om mer än två vårdnadshavare, men det har sagts tillräckligt mycket egentligen. Jag ställer mig bara frågan: Är den motionen tänkt ur barnets perspektiv? Ett barn som lever med samkönade föräldrar, två mammor, kanske har det tillräckligt svårt ändå i vissa ögonblick i livet än att få ytterligare en mamma eller pappa. Jag tror att man måste se det ur barnets perspektiv. Då kommer man fram till att vi ska se till att barn som lever i samkönade förhållanden ska vara så likställda med dem i övriga familjer som det är möjligt.
Den tredje saken jag tänkte ta upp var kravet på fortsatt underhållsskyldighet efter fyllda 18 år i de situationer där ungdomar hoppar av gymnasieutbildningen. Men vad är det fråga om? Det är naturligtvis ett misslyckande i skolan. Vi behöver förändra gymnasiet. Det är utbildningspolitik det handlar om. Vi ska se till att de avhoppen inte alls blir den mängd som det har varit fråga om nu under en följd av år. Det kommer ju att ske avsevärda förändringar när det gäller gymnasiet.
Det är väl inte meningen att ungdomar som har fyllt 18 år ska hoppa av gymnasiet och sedan sitta hemma hos mamma framför datorn och spela dataspel? De ungdomar som väljer att hoppa av gymnasiet måste naturligtvis in i någon annan typ av sysselsättning, en annan utbildning eller ett arbete. Det måste vara samhällets inställning.
Den fjärde saken jag tänkte ta upp är adoptionsärenden. Det är en mycket märklig motion som har lämnats in som talar om att vi behöver nationella regler om adoption. Det måste innebära att vi i dag har regler som inte gäller över hela nationen Sverige. Jag har inte kunnat hitta några sådana regler. Men jag tog med mig lagboken hit i dag för att i alla fall efter debatten ge mina motståndare en möjlighet att visa vad det är för lagstiftning som gäller i Götaland men inte i Dalarna. För det är faktiskt så det står.
Mina vänner, det handlar ju om att man ska tillämpa samma lag över hela landet. Det är våra domstolar skyldiga att göra i alla ärenden, om det gäller rattfylleri, vårdnad, underhåll, adoption eller vad det än är. Jag förstår över huvud taget inte den motionen, och jag förstår definitivt inte att ledamöterna i civilutskottet kan ställa sig bakom den motionen.
Avslutningsvis vill jag uttrycka en sympati för den motion som Agneta Berliner har lämnat in om en möjlighet att kunna häva en adoption när adoptivföräldrarna eller en av dem har gjort sig skyldig till ett mycket grovt brott mot adoptivbarnet. Det är min förhoppning att den tillsatta utredningen som har i uppdrag att göra en översyn av adoptionsreglerna beaktar den motionen och ser över den frågan. Jag har ingen bestämd uppfattning om hur man ska lösa frågan, men jag vill gärna att man ser över den.