Herr talman! Jag är tacksam för förtydligandet från Jan Ertsborns sida att det inte var avsikten att lägga någon ökad skuld på den förälder som barnet bor hos. Jan Ertsborn använde väldigt tydligt som argument i sitt anförande att det kunde vara den förälderns bristande intresse för barnets utveckling och framtid som låg bakom att barnet inte kom ut på arbetsmarknaden. Det var mycket tydligt i anförandet, jättebra att det är tillrättalagt att det inte var avsikten att säga det.
Jag förstår att det från majoritetens sida inte finns något prioriterat intresse att ta reda på hur svagt barnets skydd kan vara i dag. Det är beklagligt att man inte vill ta till sig möjligheten att ta reda på hur barnets bästa skulle kunna stärkas i de fall där fler vårdnadshavare än två skulle kunna bidra till det.