Herr talman! Jag tillhör de ledamöter som har
väckt en enskild motion i detta ärende, nämligen
motion MJ738, där jag har pekat på att det föreligger
behov av en allsidig utvärdering av miljömässiga och
ekonomiska effekter av producentansvaret för för-
packningar. Jag kan konstatera att utskottet har till-
mötesgått detta önskemål, samtidigt som man ju har
behandlat Riksdagens revisorers rapport om produ-
centansvaret.
Men jag vill peka på att det nu föreligger en rad
rapporter och indikationer som visar att producen-
tansvaret har en sådan utformning att det sannolikt
innebär miljömässiga och ekonomiska olägenheter.
Man kan alltid säga att det kan gå att få fram någon
deleffekt som är bra, men när man ser till helheten
innebär det olägenheter. Det är alltså ett typiskt ex-
empel på suboptimering. Skulle man i stället anslå de
resurser som förbrukas här till andra miljömässiga
åtgärder, skulle miljöeffekten bli betydligt gynn-
sammare.
Herr talman! Jag vill uttrycka förhoppningen att
den utredning som nu ska göras verkligen kommer att
ske på ett så allsidigt sätt att man lyfter fram fakta
och inte tro i det här ärendet.
Sedan, herr talman, vill jag också tala lite grann
om effekterna av utvidgad källsortering. Jag är ordfö-
rande i kommunrevisionen i Uppsala, och vi har haft
anledning att göra en bedömning av effekterna av den
utvidgade källsorteringen. Jag talar då inte om den
naturliga källsorteringen av glas, batterier och andra
saker som hushållen betraktar som ganska naturligt
att sortera bort, utan jag talar om effekten av den
utvidgade källsorteringen när man har ett bra alterna-
tiv, som i Uppsalas fall är sopförbränning. Där har
man till mycket stora kostnader åstadkommit en sor-
tering där man i andra ändan har utvunnit en miljö-
mässigt icke godtagbar komposteringsmassa som
bara kan användas till vägutfyllnad. Den utvidgade
källsorteringen har skett till mycket höga kostnader
och med mycket stora olägenheter för medborgarna,
konsumenterna. Den har dessutom lett till en i största
allmänhet orationell hantering av stadens sopor i
förhållande till tidigare, då man på ett bra sätt kunde
transportera merparten till sopförbränningen.
Nu har jag hört Harald Nordlund här tala om be-
hovet av skatt på sopförbränning. Jag finner det
mycket anmärkningsvärt då alternativen för att ta till
vara sopor är så få och då man nyligen har lagt en
skatt på deponi. Eftersom deponi väl får anses vara ett
mycket ogynnsamt omhändertagande av sopor, vill
Harald Nordlund minska sopförbränningen genom att
skattebelägga den. I själva verket borde väl Harald
Nordlund i stället säga sig att det kan hända att vi ska
ställa högre miljömässiga krav på sopförbränningen.
Det har ju tidigare gjorts i Uppsala med mycket goda
resultat, och Uppsala Energi är numera miljöcertifie-
rad för sin moderna sopförbränningsanläggning.