Herr talman! Först vill jag säga att jag tycker att
det är alldeles utomordentligt att utskottet enhälligt
har kommit överens om att nu begära en bred översyn
av producentansvaret. Vi utgår då från att den över-
synen kommer att leda till att vi får förbättringar till
stånd. Såvitt jag förstår kommer detta att vara relativt
förutsättningslöst.
Herr talman! Anledningen till att jag begärde or-
det nu var debatten kring förbränning och biocells-
och rötcellstekniken. De flesta av utskottets ledamö-
ter deltog ju i riksdagens besök i Norrköping i tors-
dags. Men uppenbarligen var det några som inte var
där. Jag tror att man hade haft en något annan nyans i
debatten både vad gäller avfallsförbränning och bio-
cells- och rötcellsteknik om man hade varit där.
Målen för dagens avfallspolitik är just att minska
mängden avfall som deponeras. Alternativen är då
återanvändning, materialåtervinning, materialutnytt-
jande eller förbränning med energiutvinning.
Vid vårt besök på NME, Norrköpings Miljö och
Energi fick vi se hur de hanterar detta i verkligheten.
Jag kan inte se, och det tror jag inte heller att någon
av dem som deltog i besöket kan se, vad det var för
fel på denna uppläggning. Man följer uppläggningen i
instruktionerna från den politiska nivån, och man
genomför det på ett miljömässigt optimalt sätt. Och
man pekar också då kanske på bekymret just med att
man hade biolimpor där, rötcellstekniken, och man
funderar på skattedelen.
Jag vill ställa en fråga om avfallsförbränningen. I
reservationen står det att reservanterna när det gäller
förbränning av avfall vill "- - - söka andra mer håll-
bara och miljövänligare vägar för avfallshanteringen
än förbränning". Det är jättebra. Men vad är alternati-
vet i dag? Vi har en verklighet att hantera. Och om
man gör som i Norrköping kan inte jag se att det finns
några miljömässiga nackdelar i denna del.
Gudrun Lindvall nämnde att det bränns restoljor
eller spilloljor i svenska avfallsförbränningsanlägg-
ningar, om jag uppfattade det rätt. Det är en ny in-
formation som jag inte känner till. Det vore bra att
veta, eftersom det givetvis inte är acceptabelt. Om
detta förekommer ska det givetvis avbrytas. Det vore
därför bra att få veta det. Men jag förstod inte riktigt
sambandet, att ta det till intäkt för någon sorts ny
skatt igen på avfall, fossilskatt. Men det är möjligt att
Gudrun Lindvall kan förklara det. Men framför allt,
vilka är de mer hållbara alternativen? Alternativet i
dag är deponi. Och man har inte bara dioxinproblem.
Det är faktiskt urlakningsproblem på deponierna
också. Det finns en rad andra problem som hör sam-
man med en deponi.
När det gäller biocells- och rötcellstekniken, där
det ju finns en reservation om undantag från lagstift-
ningen, skriver man, vilket sades här i debatten, att
utskottet utgick från att regeringen noga följer ut-
vecklingen på området och vid behov prövar förut-
sättningar för skattebefrielse även för andra biologis-
ka behandlingsmetoder.
Om jag uppfattade det rätt när vi var i Norrköping
så finns det behovet i dag. Min lilla uppmaning till
regeringen i dag är att behovet finns och att man
redan nu behöver pröva att medge denna typ av un-
dantag som nu också står inskrivet i majoritetstexten i
betänkandet.