Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 6 §) Svar på interpellation 1999/2000:39 om fristående skolor

EVA ARVIDSSON (s), 1999-11-23 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I Aftonbladet den 16 augusti kunde

man läsa följande: "Offentliga resurser förs över till

privata bolag och de bästa eleverna försvinner i en

ojämlik tävlan. De privata bolagen kan nämligen

genom offentlighetsprincipen få fram vilka elever

som är på väg in i gymnasiet och deras betyg. (Själva

är de privata skolorna inte besvärade av någon of-

fentlighetsprincip.)"

Jag läser vidare: "Ifall 'fel' elev söker kan de

tacka nej. Eller som det står i skollagens kap 9

par 8:2: 'Friskolan står öppen för alla elever som inte

medför betydande organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter...'"

Självklart finns det både bra och dåliga friskolor,

precis som det finns både bra och dåliga kommunala

skolor. Men den pågående utvecklingen leder inte till

en positiv utveckling av den kommunala skolan.

Risken är stor att vi får en ojämlik och segregerad

skola.

Skollagen kräver att också privata skolor ska ha

utbildade lärare, men enligt Skolverkets statistik

saknar 43 % av de privata gymnasieskolornas lärare

pedagogisk utbildning. Motsvarande siffra för den

kommunala skolan är 16 %.

Det ingår inte i Skolverkets uppdrag att kontrolle-

ra att friskolan har ändamålsenliga lokaler, ekono-

miska resurser och pedagogiskt utbildad personal. I

nuläget sker inte den kontroll av ansökningar om

verksamhet som är nödvändig ur ett elevperspektiv

och ur ett samhällsperspektiv.

Ett exempel från Stockholm: Ett cybergymnasium

ansöker om att få starta ett gymnasium i Stockholm.

Gymnasiet uppges komma att ha 1 500 elever. Enligt

Patent- och registreringsverkets registreringsbevis har

styrelsen en ledamot och en suppleant. Aktiekapitalet

är 100 000 kr, och några lokaler har man inte, enligt

ansökan. Rektor och lärare ska enligt ansökan ha

pedagogisk förmåga. Målsättningen för detta stora

gymnasium är att eleverna ska få studera i sin egen

takt och få del av IT-undervisning.

På så lösa grunder ska alltså 1 500 elever ge sig in

i sin gymnasieutbildning.

Jag har en fråga till ministern. Kan brist på resur-

ser i den lokala skolbudgeten vara en möjlighet att

säga nej till en friskola? Dessutom undrar jag om hur

många friskolor som helst kan få starta.

Debatten

Hämtad sida: 20

20 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

EVA ARVIDSSON (s): (forts. från 6 §) Svar på interpellation 1999/2000:39 om fristående skolor (1999-11-23) — PRESS0