Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 6 §) Svar på interpellation 1999/2000:39 om fristående skolor

NILS-ERIK SÖDERQVIST (s), 1999-11-23 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Först vill jag tacka Bengt Silfver-

strand för att vi får denna debatt. Jag tycker att det är

bra att vi får en stund igen att diskutera den här typen

av frågor och att vi också kan få bilden mera komplett

och tydlig. Jag hoppas att vi innan interpellationsde-

batten är avslutad ska ha fått det. Jag ser på något sätt

framför mig två frågor som jag inte tycker har be-

lysts.

Jag kan hålla med om mycket av det som har

sagts här, t.ex. det som Arne Kjörnsberg sade om en

likvärdig skola och om att komma ifrån en uppdel-

ning. Det är oerhört centralt och viktigt. Men jag

tycker att det finns två andra perspektiv på detta, om

man ser tillbaka i tiden, som fortfarande är aktuella i

dag. Det ena är förnyelsearbetet, det pedagogiska

arbetssättet i skolan som måste påskyndas. Det hän-

der ju oerhört många spännande saker i dag i den

offentliga kommunala skolan. Men såvitt jag vet,

utifrån det som jag har sett och utifrån det som jag

har upplevt, har det också inneburit väldigt mycket att

vi har fått andra huvudmän i skolverksamheten.

Hemma i min kommun, Vänersborg, finns det en

skola som heter Fridaskolan. Den skapar på ett allde-

les utmärkt sätt förutsättningar för att man ska kunna

jobba precis så som jag vill att skolan jobbar. De som

jobbar som lärare där har arbetat i den kommunala

skolan, och de har nu under ett antal år drivit denna

skola, och de gör det på ett alldeles utmärkt sätt.

Jag har inte hört i debatten hemma eller själv kun-

nat se att detta har inneburit någon segregation, någon

uppdelning, utan skolan är på alla sätt precis som jag,

Arne Kjörnsberg och många andra skulle vilja se den

vara.

Det andra perspektivet tar jag som utgångspunkt

för mig i min bakgrund i arbetarrörelsen, att vi fak-

tiskt har stått för, och alltjämt står för, en självorgani-

sering. När detta samhälle växte fram, när vi skapade

en välfärd, en omsorg och en omtanke i detta sam-

hälle, stod vi också för att själva gå i spetsen att göra

det. Därför tycker jag att t.ex. den kooperativa formen

är oerhört viktig att lyfta fram och ha som ett kom-

plement till den offentligt drivna verksamheten i

kommunal regi. Då tycker jag att vi ska se detta som

nu finns på det sättet att vi mycket aktivt ska jobba

med utvärdering och se till att det finns en likvärdig-

het och att det är en bra kvalitet både i den offentliga

verksamheten och i de alternativ som växer fram.

Min fråga till skolministern på detta tema är: Har

inte dessa andra former som har växt fram ändå bi-

dragit till att vi har fått se mycket mer av förändrings-

arbete i skolverksamheten över huvud taget och till

att befrukta det som finns i den offentliga kommunalt

drivna skolan?

Debatten

Hämtad sida: 20

20 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

NILS-ERIK SÖDERQVIST (s): (forts. från 6 §) Svar på interpellation 1999/2000:39 om fristående skolor (1999-11-23) — PRESS0