Fru talman! Låt mig börja med att säga till skol-
ministern att några fler frågor kommer jag inte att
tynga henne med. Jag tror att det redan finns tillräck-
ligt många att svara på i den här debatten.
Däremot ska jag vända mig lite till dem som här
har argumenterat för att den situation som nu har
inträffat, den explosion av fristående skolor vi fått,
faktiskt är någonting väldigt positivt.
Till högermannen Anders Sjölund kan jag väl sä-
ga att han får mig att fundera lite grann när han talar
om att segregationen finns redan i dag. Fru talman!
Skälet till att segregationen finns känner vi till: ar-
betslöshet, bostadsproblem, m.m., framför allt i de
utsatta bostadsområdena runt våra storstäder. Men då
är det märkligt, fru talman, att Anders Sjölund och
andra högerpartister så entydigt säger nej till alla
satsningar som syftar till att vända den utvecklingen.
Det är när vi satsar på utveckling i de områden det
gäller som vi kan göra någonting åt segregationen,
inte när vi säger att de som har kulturellt kapital i de
stadsdelarna lika gärna kan flytta sina barn till inner-
stadsskolorna. När det gäller segregation tror jag att
Anders Sjölund får ha mer på fötterna och bättre
förslag innan han återkommer i debatten.
Sofia Jonsson gör det lätt för sig i debatten i dag
och litar till sina öron. Det borde hon nog inte ha
gjort, för i dem lät det tydligen som om vi som i dag
kritiserar explosionen av fristående skolor vill ha det
likadant överallt. Så är det förstås inte. Det är ett
billigt argument. Vi välkomnar självfallet de pedago-
giska nytillskott som de fristående skolorna har bi-
dragit med. De behövs i den gemensamma offentliga
skolan för att vi ska kunna fånga en pedagogisk mo-
dell som alla barn ska kunna ta till sig.
Yvonne Andersson talar om att likvärdighet för
friskolor skulle skapa likvärdighet. Låt mig konstate-
ra att resultatet snarare blir det rakt motsatta. Det
skapar en segregation, en uppsplittring och en upp-
delning mellan barn som har allt att vinna på att mö-
tas.