Fru talman! Interpellanten visar på en omåttligt
och grundlöst negativ inställning till friskolor. Hans
förväntan uppfylls som tur är inte till fullo av landets
skolminister. Hon säger bl.a. i sitt svar att de friståen-
de skolorna har kommit för att stanna. De har ofta
byggt på enskilda individers starka engagemang för
en idé och samtidigt ökat valfriheten för elever och
föräldrar.
Det yttersta ansvaret för barnens utveckling vilar
ju på föräldrarna, och det är därför viktigt att de får
chansen att ha inflytande över vilka intryck och influ-
enser som barnen ska möta och formas av. Och de är
många i ett pluralistiskt samhälle som vi har.
Men rätten att välja en skola, att välja de intryck
man ska få, blir ju bara teoretisk om det inte finns
skolor med enskilda och olika inriktningar. Barn är
olika och har olika behov, och respekten för varje
individs integritet kräver helt enkelt mångfald. Jag
menar att mångfalden ger den enskilde individen
möjlighet att välja en utbildning som passar just ho-
nom eller henne. Där har naturligtvis friskolorna en
avgörande och viktig betydelse.
Kristdemokraterna tycker, och har tyckt, att
friskolorna stimulerar till en pedagogisk och organi-
satorisk förnyelse och att de ökar flexibiliteten till ett
effektivare resursutnyttjande med hög grad av ideella
insatser. Här kan det ske ett samspel mellan olika
skolor. Det gynnar utvecklingen inte bara för frisko-
lorna utan också för de kommunala allmänna skolor-
na.
För varje skola, fristående såväl som offentlig, är
undervisningens kvalitet och skolans förmåga att
skapa en utvecklande och trygg miljö för eleverna det
centrala.
Då funderar jag lite grann på varför skolministern
talar om att följa de negativa konsekvenserna. Man
skulle önska, när man hör interpellanten och någon
till här, att det fanns någon utredning som visade på
vilka möjligheter, vilka positiva konsekvenser, som
friskolorna har gett. Vilken debatt har de t.ex. lett till?
Vi kan aldrig utgå från att den allmänna skolan
blir sämre därför att andra alternativ växer fram.
Utgångsläget är ju att när andra alternativ växer fram
kan det bli en överspridningseffekt som gör att den
blir bättre.
Dessutom är det ju så att om en verksamhet är bra
och om kostnaderna blir lägre så behöver inte det
vara fel. Kostnaderna blir lägre med bättre verksam-
het. I dagsläget handläggs en rad ansökningar av
Skolverket. 186 ansökningar gäller fristående skolor.
91 ansökningar gäller gymnasieskolor, 5 ansökningar
gäller fristående särskolor och 1 ansökan gäller en
fristående gymnasiesärskola.
Fru talman! Ska vi se detta skeende som ett hot
eller som en möjlighet för kvalitet i svensk skolverk-
samhet?