Fru talman! Det grundläggande för svenska de-
mokratiska partier och för de allra flesta svenska
medborgare är att det finns en vilja och ett åtagande
att sörja för skydd åt förföljda människor. En flyk-
tingpolitik ska utformas så att den ger skydd åt så
många människor som möjligt som behöver trygghet
och skydd mot förföljelse av olika slag. Men det
säger sig självt att Sverige ensamt inte kan ge alla
världens skyddsbehövande uppehållstillstånd inom
landets gränser. Flyktingpolitiken måste därför ha en
vidare räckvidd än den nationella asylpolitiken.
Till Sverige kommer bara en minimal bråkdel av
världens flyktingar för att söka asyl. Av de asylsö-
kande har endast en mindre del verkliga asylskäl. De
flesta - och det är nog ett faktum - köper en resa till
väst av en smugglare i hopp om att få ett bättre liv
rent allmänt. Papper och identiteter är ofta oklara.
Alla som söker asyl är således inte flyktingar, även
om massmedierna tycks tro det.
De som flyr från krig och miljökatastrofer kan få
uppehållstillstånd som övriga skyddsbehövande. När
världssamfundet eller EU avser att ingripa för att
upprätta fred har vi möjlighet att ge tillfälliga uppe-
hållstillstånd i samverkan med andra länder. Men när
fredsinsatserna har gjorts och skyddsbehov inte läng-
re föreligger kan återvändande ske. Men självfallet
ska asylprövning ske i varje enskilt fall, om asyl söks
av enskilda människor.
Fru talman! När jag i år, liksom under tidigare år,
läser de olika partiernas motioner och yrkanden slås
jag av att de präglas av ett slags moralism. I reserva-
tion efter reservation krävs det mer generositet och
mer humanism i alla möjliga sammanhang. Det finns
dock ingen riktig analys av vad detta innebär. Vad
innebär egentligen uttrycket mer humansim?
Jag frågar mig själv, om jag som företrädare för
mitt parti är inhuman och ogenerös som inte alltid
håller med. Det blir något av en moralisk fråga för
mig och naturligtvis för många andra. För min egen
del kommer dessa frågor upp när jag som ordförande
för en biståndsorganisation besöker flyktingläger i
norra Irak, där jag försöker medverka till att bygga
bostäder, ordna avlopp, rent vatten och rent allmänt
försöker bidra till ett värdigt liv för dessa utsatta
flyktingar. Skulle mina ställningstaganden i flykting-
politiken här på hemmaplan vara oförenliga med min
verksamhet där nere?
Den flyktingpolitiska debatten verkar nästan bara
handla om vad som sker inom Sveriges gränser. Det
är inte bara här som man ska visa humanitet, men så
verkar det ju nästan. Jag vet att många andra riks-
dagsledamöter har liknande erfarenheter som jag. Var
finns perspektivet på helheten i debatten här hemma?
Vad är möjligt och rimligt? Var ligger balanspunk-
ten? Hur använder vi resurserna för flyktingarbete
sett i ett större sammanhang? För mig är asylpolitiken
mycket viktig, men ännu viktigare är insatserna för
flyktingar där de faktiskt finns. Hjälp och skydd
måste ändå huvudsakligen ges på plats eller i närom-
rådet, och Sverige måste bidra med stöd.
Inom ramen för EU-samarbetet kan Sverige bidra
till förebyggande insatser, både militära sådana, när
sådana krävs, och humanitära, så att ett återvändande
kan möjliggöras. Ett bra exempel är Kosovo, där en
stor insats gjordes av världssamfundet för att möjlig-
göra ett återvändande för de människor som flydde
hals över huvud. Fler än 900 000 människor har åter-
vänt till Kosovo därför att landet är befriat från en
förtryckare, och man kan nu hjälpa till att bygga upp
sitt hemland igen.
Fru talman! Alla som söker asyl här ska naturligt-
vis få en individuell och rättssäker prövning av sina
asylskäl och sitt skyddsbehov. Denna prövning ska
grundas på allmänna humanitära principer i enlighet
med internationella konventioner och vår egen utlän-
ningslagstiftning. Rättssäkerhet och likabehandling
över tiden måste vara utgångspunkten när varje indi-
vids ansökan prövas. Kollektiva undantag leder till
förvirring och osäkerhet samtidigt som det urholkar
asylrätten. Detta, fru talman, är den moderata stånd-
punkten.
Denna ståndpunkt leder också till att de som inte
har skyddsbehov ska lämna landet. De som inte läm-
nar landet frivilligt ska avvisas, och det är Migra-
tionsverkets och ytterst polisens uppgift att se till att
avvisning sker. Jag vågar påstå att polisen inte prio-
riterar detta tillräckligt och att Migrationsverket inte
alltid följer upp att avvisningar sker.
Avvisningar ska så långt möjligt ske under värdi-
ga former och i frivillighet. En samverkan mellan
polisen och Migrationsverket måste bli mer effektiv
och också grundas på ett etiskt förhållningssätt.
Lika oacceptabelt är det att arrangera s.k. fällor -
om nu sådana har förekommit - som att erfara att
människor som har fått ett avvisningsbeslut kan vistas
nästan öppet i åratal utan att avvisning sker, något
som dessvärre förekommer.
Sverige har problem med långa handläggningsti-
der. Invandrarverket och Utlänningsnämnden skulle
behöva mer resurser för att kunna förkorta asylpro-
cessen. Det uppstår ofta humanitära skäl under hand-
läggningstiden, och i slutändan är det andra faktorer
än åberopade asylskäl som blir föremål för övervä-
ganden.
Enligt vårpropositionen tycks regeringen inte ta
detta förhållande på allvar. Handläggningstiden på
Migrationsverket är 10-11 månader och lika långa i
Utlänningsnämnden. Mer personal och mer pengar
behövs. I vår alternativbudget tillskjuter vi mer peng-
ar så att asyl- och tillståndsprocessen kan förkortas.
Detta ensamt är den största enskilda humanitära in-
satsen som nu kan göras, och det kan påbörjas ome-
delbart från den 1 juli.
Jag har mycket svårt att förstå regeringens inställ-
ning i denna fråga. På grund av mycket hög arbets-
belastning på Migrationsverket och Utlänningsnämn-
den blir också arbetsförhållandena svåra. Jag kan bara
uttrycka min beundran för personalen, som trots stän-
digt ifrågasättande och opinionsmässig motvind gör
mycket goda arbetsinsatser med hög kvalitet.
För mer än två år sedan överlämnades ett betän-
kande om ny processordning till förra invandrarmi-
nistern. Jag kan förstå att det behövs noggranna över-
väganden innan en proposition läggs fram. Vi tycker
från moderat sida dock att regeringen har tagit väl
god tid på sig och snart borde komma med förslag till
riksdagen om en ny processordning. Vi moderater
kan studera varje förslag konstruktivt om det kan
bidra till en snabbare handläggning med förbättrad
rättssäkerhet jämfört med nuläget. Att en tvåpartspro-
cess är en förutsättning tycks alla vara överens om.
Fru talman! Den migrationspolitik som trädde i
kraft 1997 antogs av en bred majoritet av Socialde-
mokraterna, Centern och Moderaterna. Därefter har
kompletteringar gjorts som har stötts av oss modera-
ter, ofta efter att parlamentariska utredningar har
skett. Huvudsakligen anser vi att dagens lagstiftning
är bra, men inget tillstånd är statiskt. Utveckling och
förändring sker ständigt. Vi kan se sådana föränd-
ringar komma. Parentetiskt kan nämnas att vi redan
kan se i praxis att en utveckling i mer generös anda
har ägt rum. Inte minst har barnkonventionen fått
större genomslag.
I EU-arbetet står asyl- och migrationsfrågorna
högt på dagordningen - helt i enlighet med det åta-
gande som blev resultatet av Amsterdamtraktaten. På
en rad områden arbetas det med olika direktiv. Där
kan vi räkna med politiska beslut, i vissa fall kanske
under svenskt ordförandeskap. Ett tydligt ramverk för
EU byggs nu upp, och Sverige måste räkna med att
de direktiv som man blir överens om kommer att
påverka svensk lagstiftning.
Även om direktiven utformas så att de medger
egen lagstiftning utöver direktivens minimiregler
kommer vi på sikt inte att vare sig vilja eller kunna
avvika nämnvärt. Vi har liksom satt oss i en båt, och
nu får vi ro tillsammans med de andra länderna. Ge-
mensam asylpolitik, familjeåterföreningsdirektiv,
direktiv angående massflykt, modernisering av Dub-
linkonventionen, villkor för ökad rörlighet för tredje-
landsmedborgare och deras rätt att arbeta och ökat
praktiskt samarbete för att bekämpa flyktingsmugg-
ling är exempel på sådant som vi successivt måste
arbeta in i vår egen lagstiftning.
Jag vågar med bestämdhet påstå att varje migra-
tionsminister oavsett vilken regering som kan komma
att bildas kommer att erfara att utrymmet för egna
önskemål och en annorlunda politik inte, för att ut-
trycka sig lite fint, är kompatibelt med vare sig verk-
ligheten eller EU:s på sikt tvingande direktiv.
Jag är ändå, fru talman, övertygad om att vår lag-
stiftning är tämligen modern och framåtsyftande, och
därför kan Sverige spela en relativt vårt lands storlek
konstruktiv roll. Åtskilliga andra länder ute i Europa
behöver göra långt större förändringar i sin lagstift-
ning än vi. Men vi ska för den sakens skull inte tro att
EU kommer att anamma det som vi står för i alla
delar. Vi får räkna med både önskade och oönskade
förändringar.
Principerna för hur man ska se på det europeiska
samarbetet i flyktingpolitiken har vi beskrivit i vår
reservation 6, vilken jag härmed yrkar bifall till.
Jag har haft god anledning att följa debatten om
amnesti för flyktingar, något som har drivits av ett
visst ungdomsförbund men också i motioner här i
riksdagen. Amnesti, fru talman, är ingen bra idé. Det
skulle innebära helt fel signaler. Det skulle urholka
och devalvera asylprocessens legitimitet. De som har
fått avvisningsbeslut ska lämna landet. Något annat
kan inte gälla. Finns det avvisningshinder ska verk-
ställighet inte ske, men det får bedömas från fall till
fall.
En amnesti föder förhoppningar om fler amnestier
längre fram och fungerar som en magnet för fler
asylsökande till Sverige. Därmed ökar smugglarnas
aktiviteter. Resultatet blir en slags fri invandring - låt
vara med en viss fördröjning. Att tala om amnesti är
en falsk och kortsiktig humanism. I länder med en
ineffektiv och krånglig asylprocess eller där kontrol-
len av illegal invandring är dålig har amnesti ibland
givits för att lösa akuta problem.
Fru talman! Det finns en fempartireservation, jag
kommer inte ihåg under vilken punkt, angående
asylsökande från Kosovo. Denna fråga behandlades
ju särskilt i socialförsäkringsutskottet nyligen med
anledning av ett utskottsinitiativ. Om reservationen i
dag skulle bifallas uppstår en förvirring om vad som
är riksdagens roll respektive regeringens roll - inklu-
sive dess myndigheter. Dessutom skulle ju faktiskt
inte ett sådant tillkännagivande vara bindande för
regeringen. Varje kosovoalban får en individuell
prövning. Rättssäkerhet och konsekvens i ställnings-
taganden vad gäller asylfrågor måste ses som ett
långsiktigt åtagande. Det leder oss moderater till att
inte bifalla den reservationen.
Tillfälliga uppehållstillstånd är, som jag sade tidi-
gare, just tillkomna för att kunna lösa akuta problem
där man räknar med att fredsinsatser kommer att äga
rum. När sådana har genomförts ska man återvända,
men självfallet ska också en asylprövning i varje
enskilt fall kunna ske om så önskas.
Fru talman! Sverige är inte Amerika på Karl-
Oskars och Kristinas tid. Fri arbetskraftsinvandring
skulle, som framhålls i en motion från Per Bill, kräva
ett helt annat välfärdssystem. Visst önskar vi mode-
rater mindre av omhändertagande och mer av person-
ligt ansvar och makt över våra liv, men de sociala
trygghetssystemen måste finnas i botten som en ga-
ranti för anständighet och ett värdigt liv. De som
ägnar sig år radikalliberala lösningar får nog inga
stora massor med sig.
Om en fri arbetskraftsinvandring ska tillåtas måste
en rad frågor förknippade med detta analyseras. Kan
man bara komma till Sverige och söka arbete utan
restriktioner? Vad händer om man inte kan försörja
sig? Får man ta med sig sin familj och övriga anhöri-
ga? Ska dessa slängas ut om försörjningen uteblir?
Vem avgör om man inte kan försörja sig? Och vad
händer om man inte kan eller vill återvända till hem-
landet om försörjning inte kan ske?
Fri arbetskraftsinvandring inom EU kan upprätt-
hållas genom ett tydligt regelverk och genom sociala
förmåner som medlemsländerna omfattar solidariskt.
Även i ett läge med reglerad invandring men fri ar-
betskraftsinvandring inom EU borde det dock finnas
utrymme för större öppenhet vad gäller möjligheten
för medborgare från andra länder i världen att få
arbets- och uppehållstillstånd. I dag är myndigheterna
ytterst snåla med detta.
Om man skulle öka arbetskraftsinvandringen på
ett reglerat sätt står det inte i motsatsställning till att
de som redan finns här ska få jobb eller till att alla de
som är långtidssjukskrivna eller står utanför arbets-
marknaden får en bättre chans att komma tillbaka till
arbetsmarknaden. Det finns ingen motsatsställning.
Som avslutning vill jag säga följande: Vi står
bakom de principer som lades fast 1996 i den migra-
tionspolitiska propositionen och som riksdagen har
beslutat om. Det är viktigt att en asyl- och invand-
ringspolitik har en bred, folklig uppslutning. Basala
humanitära principer och internationella åtaganden är
väl förankrade hos människor i Sverige.
Vi har i dag inget populistiskt parti i Sverige som
på allvar kan rida på missnöje och fördomar. Vi har
ingen debatt med populistiska övertoner, något som
man har i många andra länder både i Norden och
övriga Europa. Ny demokrati tog vi alla fighten med,
och det partiet blev gudskelov en sommarsvala. Men
att Ny demokrati kunde äntra den politiska scenen
och vinna framgångar visar att vi inte är vaccinerade
för alltid mot partier som skickligt kan manipulera
den intolerans och främlingsfientlighet som dessvärre
inte heller vi är förskonade från. Helheten måste
upplevas som rimligt schyst. Balansen mellan idea-
lism och realism måste vara tydlig. Vi i Sverige kan
inte profilera oss markant jämfört med andra europe-
iska länder. Vi ligger redan i framkant. I EU kan vi
påverka och ska också göra det.
Men, fru talman, vanliga medborgare har anled-
ning att bli upprörda om handläggningstiderna blir
orimligt långa och om det av den anledningen uppstår
humanitära tragedier. Därför är det regeringens an-
svar att Migrationsverket och Utlänningsnämnden nu
ges bra arbetsmöjligheter så att ärendena i full skala
kan avgöras snabbare. Det går att förena humanitet
och rättssäkerhet med effektivitet, ordning och reda.
Jag vill alltså än en gång yrka bifall till reserva-
tion 6 under punkt 5 och står givetvis även bakom
övriga moderata reservationer.