Fru talman! När det gäller familjesplittring vill jag
säga att det är klart att man vill hålla samman famil-
jerna. Barn och vårdnadshavare ska inte skiljas åt.
Sedan är det ofta så att familjen gömmer sig, och
ärendet är då överlämnat till polisen, som har att
verkställa den avvisning som ska ske. Ofta påträffar
polisen en person i familjen och den personen avvisas
då. Det är ingenting som hindrar att den övriga fa-
miljen, som gömmer sig, också sluter upp och lämnar
landet.
När det sedan gäller antalet fall och de skäl som
Bo Könberg är tveksam till, har vi alltså utbildade
handläggare på Migrationsverket och Utlännings-
nämnden som prövar varje enskilt fall individuellt.
Med vilken kompetens kan man som politiker anse att
de här utredningarna är dåliga? Vilken utbildning har
vi som politiker för att kunna bedöma de utredningar
som handläggare hos Migrationsverket och Utlän-
ningsnämnden gör?
Det är riktigt att det som utlänningsmyndigheterna
menar med humanitära skäl inte är detsamma som vi i
dagligt tal menar med humanitära skäl. Jag vill bara
påminna Bo Könberg om att det var en folkpartistisk
invandrarminister som lade ribban i Utlänningsnämn-
den genom praxis när det gällde de humanitära skä-
len.