Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Migration och asylpolitik

BIRGITTA CARLSSON (c), 2001-05-04 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I dag debatterar vi SfU:s betänkande

9 Migration och asylpolitik där vi behandlar rege-

ringens skrivelse 2000/01:4 med samma rubrik.

Regeringens skrivelse redovisar den svenska

migrationspolitiken mot bakgrund av migrations- och

flyktingsituationen i världen. Där redogörs också för

Sveriges roll i Europasamarbetet och det internatio-

nella samarbetet i övrigt samt Sveriges migrations-

och besöksutbyte med andra länder. Detta är tredje

gången jag deltar i en debatt här i riksdagen med

anledning av regeringens skrivelser inom detta områ-

de. Under de här åren har det hänt väldigt mycket

inom området.

Migrations- och asylpolitiken berör väldigt många

människor. Att det också berör oss i utskottet kan

man förstå när det i detta betänkande finns 43 reser-

vationer och 2 särskilda yttranden.

Hösten 1999 hade jag förmånen att vara med vid

svenska delegationen i FN några veckor, och där fick

jag se och uppleva hur man hanterar dessa angelägna

frågor. När man följt verksamheten där och fått in-

blick i det fredsarbete som bedrivs därifrån får man

en ödmjuk inställning till alla problem som på olika

sätt påverkar människor som lever i länder som drab-

bas av krig eller andra katastrofer.

Fru talman! Utlänningslagstiftningen som inför-

des den 1 januari 1997 har i stora drag fungerat som

man har förväntat sig. Centerpartiet har stått bakom

många av besluten inom detta område. Men vi lever i

ett föränderligt samhället och i en föränderlig tid. Vi

måste vara beredda att utvärdera och ompröva tidiga-

re fattade beslut.

Det finns en fråga som en tid varit brännande ak-

tuell under våren. Det är frågan om de kosovoalbaner

som nu befinner sig här i vårt land ska få uppehålls-

tillstånd här eller tvingas återvända till sitt forna

hemland.

Jag ska inte hänvisa till olika ömmande fall som

lyfts fram i massmedierna. Men jag ska berätta om

några av de brev jag fått och några av de kontakter

som olika personer har tagit med mig.

En lärare från en mindre ort i Norrland beskriver

hur en familj med många barn funnit sig väl tillrätta.

Barnen har fungerat bra i skolan, och de har snabbt

lärt sig svenska språket. Trots de olika grymma upp-

levelser de har med sig har familjen fungerat bra.

Olika organisationer och verksamheter på orten har

bildat ett nätverk av kontaktpersoner runt den här

familjen. När beslutet att de inte beviljats uppehålls-

tillstånd kom märkte läraren direkt hur barnen börja-

de må dåligt, tappade koncentrationsförmågan och

blev inbundna och svåra att nå fram till.

Från flera kommuner och mindre orter i mitt nä-

rområde har flera personer som direkt varit i kontakt

med de flyktingar som placerats där berättat liknande

historier om flyktingar som börjat känna trygghet, fått

god kontakt med grannar och fungerar bra i det

svenska samhället.

Jag har fått frågan av många svenskar som de

kommit i kontakt med och som blivit närmare be-

kanta med dessa flyktingar: Varför kan de inte få

stanna? Vi har tomma lägenheter, och det finns ar-

betsplatser som kan erbjuda arbete.

Fru talman! Jag har i tidigare debatter hämtat citat

direkt ur Centerpartiets partiprogram, och det ska jag

göra också i dag.

"Alla människors lika värde och rättigheter är ut-

gångspunkten för allt samhällsarbete. Det innebär att

oavsett från vilket land en människa kommer ska hon

i Sverige behandlas som en medmänniska på samma

villkor som övriga svenskar. Målet ska vara att varje

människa får rätt att bosätta sig i vilket land som helst

oavsett hennes ursprung.

Sverige ska tillämpa en generös och human in-

vandrar- och flyktingpolitik. Invandrare och flykting-

ar ska ges möjlighet till arbete och ha samma ekono-

miska och sociala rättigheter och skyldigheter som

övriga svenskar. Flyktingbarnens och de äldsta flyk-

tingarnas behov bör särskilt tillgodoses."

Även om vårt partiprogram nu har några år på

nacken och vi håller på att utarbeta ett nytt partipro-

gram har vi inte förändrat våra åsikter inom detta

område.

Fru talman! Under de år, 1999 och 2000, som

skrivelsen behandlar har många miljoner människor

varit på flykt både inom och utanför sina hemländers

gränser. Vi som lever i Sverige har många gånger

svårt att sätta oss in i och förstå dessa människors

livssituation. Många av dessa personer har fått lämna

allt, ibland med några få ägodelar, och ge sig iväg

utan att ofta veta var de ska eller hur de kommer att få

det. Vi har alla i olika nyhetsprogram i TV kunnat

följa flyktingströmmar från olika länder på vårt jord-

klot. Vi har sett och hört om hur många familjer har

splittrats. De vet inte var deras anhöriga finns eller

ens om de lever.

Med detta på våra näthinnor är det viktigt att vi i

vårt land, med den goda levnadsstandard som de

flesta svenskar har, bedriver en human och generös

men också rättvis flyktingpolitik.

Jag tycker inte att det är generöst och humant att

tvinga hem de personer jag tidigare talat om. Tvinga

personer vars högsta önskan är att få stanna här hem

till det land varifrån de bär med sig fruktansvärda

minnen och upplevelser. Tvinga dem hem till ett land

där bristen på bostäder och arbetstillfällen fortfarande

är stora. Tvinga dem hem till ett land där möjligheten

att få den sjukvårdshjälp de behöver för att bearbeta

sina svåra upplevelser är minimal.

De personer som väljer att ta sig hit till Sverige

eller som kommer hit enligt det kvotsystem för flyk-

tingar som finns ska behandlas på ett värdigt sätt. De

måste få den sjukvård de behöver, och barn och ung-

domar ska ha samma rättigheter till undervisning som

våra svenska barn.

Det som vi borde bli bättre på i Sverige är att se

invandrare och flyktingar som en resurs. Vi borde

mycket bättre än vad vi gör i dag ta till vara den yr-

keskompetens som många av våra invandrare har.

Alltför ofta har dessa personer mycket svårt att kom-

ma ut i arbetslivet trots att de många gånger har både

hög utbildning och lång yrkeserfarenhet.

Att passivt bara vänta och vänta på att få uppe-

hållstillstånd för den som så önskar är inte bra för

någon, utan vistelsen här i Sverige måste innehålla en

meningsfull sysselsättning som kan resultera i att de

som kommer hit mycket snabbare än i dag kommer ut

i arbetslivet.

Fru talman! När det gäller Sveriges samarbete bå-

de inom FN och dess olika organ så är Sverige en av

de stora biståndsgivarna i FN och andra organisatio-

ners verksamhet för att skydda och bistå världens

flyktingar.

Men vi får inte slå oss till ro med att vi är bra och

att vi gör stora insatser ute i världen. Vi måste också

arbeta för att vi ska ha ett öppet land där människor

som kommer hit känner sig välkomna.

När FN:s generalsekreterare Kofi Annan i januari

talade i ett möte här i Stockholm framförde han kritik

mot Sverige och EU för den politiska utvecklingen på

toleransens område. Kofi Annan vädjade till Göran

Persson som ordförande i EU att åstadkomma en

förändring så att Europa inte förlorar sina internatio-

nella åtaganden.

Vi har med detta i en reservation, där vi skriver:

Under det svenska ordförandeskapet har regeringen

ett betydande inflytande på utvecklingen av den ge-

mensamma asyl- och flyktingpolitiken som håller på

att ta form inom EU. Sverige bör utnyttja återstoden

av sitt ordförandeskap till att bana väg för en huma-

nare och mer solidarisk flyktingpolitik och motverka

tendenser som stänger Europa för den som behöver

skydd där.

Fru talman! Jag har märkt att attityden bland

många svenskar blivit ödmjukare inför frågor som

berör flyktingar och invandrare när man på nära håll,

hemma i soffan framför TV:n, följt många människor

på flykt och sett alla dessa olika människoöden. Då

har förståelsen ökat för att även vi måste vara med

och ta emot en del av dessa personer här i vårt land.

Men vi ser tyvärr också motsatsen. Brutalitet och

främlingsfientlighet ökar. Det som skrämmer mig

mest är att det ofta är ungdomsgäng som står för den

hårdnande attityden.

En stor uppgift är därför att på bred front redan i

skolan informera om och skapa möjlighet till nära

kontakt mellan svenska barn och barn som kommit

hit till oss från andra länder.

Till sist, fru talman, vill jag för tids vinnande yrka

bifall endast till reservationerna 3, 7 och 13. Men jag

står givetvis bakom även våra övriga reservationer.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGITTA CARLSSON (c): Migration och asylpolitik (2001-05-04) — PRESS0