Fru talman! Gentekniken är en av vår tids mest
revolutionerande nyheter. Det låter kanske
dramatiskt, men det är faktiskt så. Med
gentekniken kan man nämligen på ett helt annat
sätt än tidigare ändra levande organismer. Detta
öppnar perspektiv som vi i dag bara kan ana oss till.
Liksom en gång med datatekniken står vi på
tröskeln till en häpnadsväckande utveckling.
Jag vill först i några enkla ordalag beskriva vad
genteknik egentligen är för någonting.
Alla levande organismer består av olika gener. De
olika generna ger skilda egenskaper. Gentekniken
gör det möjligt att välja ut en gen som har en
särskild egenskap, t.ex. motståndskraft mot kyla,
och flytta över den genen från den ursprungliga
organismen till en annan organism. På det sättet
kan man programmera om mottagaren av genen så
att den också får den aktuella egenskapen,
motståndskraft mot kyla. Tekniken sätter
egentligen inga gränser för detta. Man kan flytta
gener från en sorts växt till en annan sorts växt eller
från en växt till ett djur. Det är alltså möjligt att
t.ex. flytta en gen från en tall till en fisk, om man
nu skulle ha något intresse av det. En organism som
har ändrats genom genteknik brukar kallas
genetiskt modifierad organism.
Möjligheten att på det här sättet ändra och
programmera om levande organismer innebär att vi
kan lösa många svårigheter runt om i samhället. Jag
vill särskilt påpeka att vi kan få fram bättre och
billigare läkemedel, vi kan komma till rätta med
miljöproblem, vi kan skapa växter och djur med
bättre livskraft och hälsa. Det här är bara några
exempel på hur vi kan använda gentekniken gör att
bygga en bättre framtid.
Samtidigt aktualiserar gentekniken grundläggande
etiska frågor om människans rätt att påverka djur
och natur. Det säger sig självt att det måste finnas
gränser för vad gentekniken kan få användas till.
En oetisk användning skall naturligtvis inte få
förekomma.
Dessutom är det en allmän uppfattning att det finns
en risk för att gentekniken kan hota människors
hälsa och miljö. Vilka risker innebär det för den
ekologiska balansen och den biologiska
mångfalden om man släpper ut gentekniskt
ändrade växter och djur? I dag kan ingen svara
säkert på frågan. Det finns naturligtvis anledning
att vara försiktig, även om det hittills inte har
rapporterats några skador.
Det gäller alltså att hitta en god balans mellan de
olika synpunkter som gör sig gällande. Det är
nödvändigt att samhället har en viss kontroll över
användningen av gentekniken. Samtidigt får
kontrollen inte lägga några hinder i vägen för en
nyttig forskning och utveckling. Det är i allra högsta
grad väsentligt att det finns goda förutsättningar i
Sverige för en omfattande och bred forskning på
genteknikområdet. Det är angeläget att Sverige
också i framtiden kan upprätthålla ett gott
forskningspolitiskt klimat. Tänk bara på vilken
betydelse våra framgångsrika läkemedelsföretag
och läkemedelsindustrin har!
Riksdagen skall i dag fatta beslut om en lag om
genetiskt modifierade organismer. Lagen skall gälla
fr.o.m. den 1 juli 1994.
Fru talman! I den föreslagna lagen har en förnuftig
avvägning gjorts av de olika aspekter som gör sig
gällande. Det skall inte döljas att detta är en
kompromiss -- en god kompromiss, tycker jag. I
vissa frågor finns det skilda intressen. Att det här är
en bra kompromiss visas av inte minst det faktum
att alla politiska partier, som Inga-Britt Johansson
sade, är överens om att vi skall anta förslaget till
lag. Det är bara på några enstaka punkter som de
socialdemokratiska utskottsledamöterna har ansett
att det måste reservera sig.
Lagen innebär att Sverige införlivar två EG-
direktiv om gentekniken och att våra regler därmed
kommer att stå i samklang med vad som gäller inom
EU. Att vi får samma regler som EU är ett
betydelsefullt framsteg, som inte minst gynnar den
svenska industrin.
Den lag som nu skall antas reglerar användningen
av genetiskt ändrade organismer, dvs.
mikroorganismer, växter och djur vars genetiska
material har ändrats med genteknik. Lagen är
utformad som en ramlag med vissa grundläggande
regler. De mer detaljerade bestämmelserna
kommer att ges senare i specialförfattningar som
beslutas av regeringen eller den myndighet som
regeringen kommer att bestämma. Lagen
innehåller klara och tydliga regler för hur
genteknisk verksamhet skall bedrivas, och den
utgör ett effektivt men obyråkratiskt
kontrollsystem.
Först och främst innebär lagen att all genteknisk
verksamhet skall bedrivas med försiktighet. Den
som använder gentekniken skall alltid ta etiska
hänsyn. Detta gäller laboratorieanvändning,
utsättningar i miljön och produktion av
gentekniska produkter.
Lagen innehåller inte några generella krav på
tillstånd för forskning eller för ren
laboratorieanvändning, men den ger ändå
regeringen möjlighet att besluta om sådana
föreskrifter. Men det får i så fall bara ske om det
verkligen behövs av hälso- ller miljöskyddsskäl.
Däremot krävs tillstånd för sådana verksamheter
som skulle kunna vara farliga eller som kan
ifrågasättas av etiska skäl. Det krävs tillstånd för att
man skall få släppa ut genetiskt ändrade organismer
i naturen. Om den gentekniska verksamheten
innebär faror för naturen, får tillstånd inte ges.
Verksamheten skall dessutom bedrivas etiskt för att
ett tillstånd skall få lämnas. En speciell restriktivitet
skall iakttas när det gäller gentekniskt ändrade
djur. Likaså krävs tillstånd för att man skall få sälja
varor som innehåller gentekniskt ändrade
organismer, t.ex. vissa livsmedel.
Ansökan om tillstånd skall prövas av olika
fackmyndigheter som redan i dag har hand om
motsvarande kontroll, t.ex. Jordbruksverket och
Livsmedelsverket.
Vid sidan av dessa fackmyndigheter inrättas genom
lagen en särskild nämnd, Gentekniknämnden.
Nämndens verksamhet skall vara rådgivande, dvs.
att den skall yttra sig om de etiska bedömningar
som skall göras enligt lagen. Den skall också
samråda med de olika fackmyndigheterna när det
gäller utfärdandet av specialförfattningar.
Gentekniknämnden skall bestå av framstående
forskare och ledamöter som från andra
utgångspunkter kan bidra till de bedömningar som
nämnden skall göra. Det står i betänkandet att de
ledamöter som skall svara för den vetenskapliga
kompetensen skall utgöra ett starkt inslag.
Fru talman! Våra förhoppningar om en bättre
framtid bygger på och förutsätter en dynamisk
utveckling av teknik och vetenskap. Som jag sade
inledningsvis kan vi med gentekniken komma att
lösa många problem runt om i samhället och
drastiskt förbättra våra levnadsvillkor. Samtidigt är
det viktigt att gentekniken används på ett etiskt
godtagbart sätt, inte minst för att den nya tekniken
skall bli allmänt accepterad.
Den föreslagna lagen om genetiskt modifierade
organismer innebär en god avvägning av de olika
synpunkter som gör sig gällande.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till
hemställan i betänkande JoU29.