Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Lag om genetiskt modifierade organismer

ANNIKA ÅHNBERG (-), 1994-06-02 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag delar uppfattningen, men kanske

från en annan utgångspunkt, att det finns brister i

det hantverk som denna lagstiftning utgör. Den ger

så stort utrymme till olika tolkningar. Det förvånar

mig litet grand att Inger Hestvik, med tanke på

opinionssiffror och liknande, har en sådan oro inför

vad en kommande regering skall ta sig för på detta

område.

Också jag hade önskat att man hade kommit fram

till en mer precis och tydlig lagstiftning. Jag tycker

att det är viktigt att man principiellt har samma

förhållningssätt till innesluten användning i t.ex.

laboratorier och frisläppande i naturen. Det gäller

utöver det jag tidigare sade om att man måste vara

förebyggande. Det handlar alltså inte om att

reglera det vi redan känner till.

Man kan med ett enkelt dispensförfarande undanta

det som vi redan känner till och inte betraktar som

risker. Problemet är vad som kan tillkomma. Vi kan

i dag inte riktigt föreställa oss vad man kan hitta på

att göra i ett laboratorium. Det är det ena. Vill man

vara förebyggande måste man enligt min

uppfattning ha ett principiellt tillståndskrav.

Det andra är att det kommer att uppstå problem att

dra gränsen. Var går gränsen mellan innesluten

användning och frisläppande i naturen, när vi talar

om växter och djur? Det sägs någonstans i

propositionen att växthus nog är att anse som en

innesluten användning. Man kan gå något steg

längre och ha en avgränsad odling, där man har

någon typ av avgränsning som inte är ett växthus.

Är det då fråga om en innesluten användning eller

ett frisläppande?

I en lagstiftning där man har helt olika krav och helt

olika principer beträffande innesluten användning

och frisläppande kommer det att skapas oklarheter

kring var gränserna mellan begreppen går.

Problemet är att det kommer att dröja många år

innan praxis har lett oss fram till hur lagstiftningen

skall tolkas och användas.

Den osäkerheten är ett större problem för dem som

skall använda dessa tekniker än vad graden av

restriktivitet är. Det är inte det faktum att man skall

vara försiktig som blir ett problem i industrin.

Problemet är just att man inte kan förutse hur man

kommer att bemötas i olika situationer. Det är

därför jag tycker att man skall ha samma princip.

Debatten

Hämtad sida: 29

29 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ANNIKA ÅHNBERG (-): Lag om genetiskt modifierade organismer (1994-06-02) — PRESS0