Herr talman! Jag kommer kanske inte att vara lika
positiv som föregående talare, som har rosat
gentekniklagen. Jag tycker att lagen borde ha
begränsats till de krav som ställs i EES-avtalet. Man
borde ha låtit bli att införa en längre gående
lagstiftning för Sverige än för det övriga EES-
området.
Gentekniken är, som mycket riktigt har framhållits,
en av de stora utmaningarna för framtiden. Med
genteknik får vi möjligheter att komma till rätta
med flera av mänsklighetens stora sjukdomsgissel.
Vi får möjlighet att förbättra försörjningen och att
minska belastningen på miljön. Det är ett område
som har en utvecklingspotential som kan ge oss
arbetstillfällen och en möjlighet att behålla vår
svenska välfärd.
Samtidigt innebär gentekniken att man kan göra
ingrepp i vad som kanske är livets kärna. Det
väcker naturligtvis stor oro hos många människor.
Oron blir inte mindre av att området är sakligt
svårgenomträngligt och kräver stora
faktakunskaper. Vi får inte låta känslorna skena i
väg med oss.
Vi måste ta både genteknikens möjligheter och
oron inför den nya tekniken på allra största allvar.
Regering och riksdag har här ett stort ansvar. Det
bekymmersamma är att varken regeringen eller
jordbruksutskottet tar det ansvaret.
Trots att både forskare och företrädare för industrin
har uttryckt en stark oro för att den nya lagens
utredningskrav när det gäller innesluten
användning kommer att verka hämmande på
forskningen och trots att utskottet i betänkandet
medger att utredningskravet i 5 § kan bli onödigt
betungande eller hämmande för forskningen, nöjer
man sig med att hänvisa till möjligheten att göra
undantag när lagen skall tillämpas.
Enligt min mening skall riksdagen när den stiftar
lagar också precisera omfattningen och inte
onödigtvis skapa osäkerhet om lagens tillämpning.
Tolkningen av de grundläggande principerna får
inte överlåtas till regering eller myndigheter. Hur
kommer regeringen t.ex. att tolka formuleringen i
lagens 3 § om att den ''får meddela föreskrifter om
undantag''? Det blir ju beroende av vilken regering
och vilka regeringsmedlemmar som vi har. Blir det
EU:s undantag som kommer att styra? Tycker vi i
Sverige i så fall att det är bra?
Jag anser inte att motionerna, som det uttryckts i
betänkandet, blivit delvis tillgodosedda. Jag menar
att utskottet helt enkelt har struntat i att ta hänsyn
till dem.
Gentekniknämnden har av regeringen bedömts
som så viktig att dess existens nu regleras i lagen.
Enligt min mening är det då logiskt att
Gentekniknämndens ansvar, befogenheter och
sammansättning likaledes föreskrivs i lagen. Att
som nu föreslås överlämna till regeringen att
meddela föreskrifter för nämnden medför en risk
för att nämnden inte kan verka på ett självständigt
sätt mot regering och myndigheter.
En av nämndens uppgifter är att vara larmklocka
om något område inom gentekniken, nationellt
eller internationellt, kan ifrågasättas ur etisk eller
humanitär synpunkt. En annan uppgift gäller
information till allmänheten om genteknikens
utveckling och hur den påverkar människor i rollen
som medborgare och konsument, som arbetstagare
men också som arbetsgivare. Sådan information
behövs för att intresset för och debatten rörande
bioteknik och genteknik skall hållas vid liv.
När det gäller nämndens sammansättning är det
viktigt att förstå att nämndens trovärdighet måste
vara hög både i forskarvärlden och hos
allmänheten. Den måste -- precis som
Genteknikberedningen föreslagit -- ha företrädare
för forskare, för myndigheter och för riksdagen
liksom också för industri, arbetsliv, konsumenter
och folkrörelser.
Vi hade fått kravet på denna breda sammansättning
av Gentekniknämnden tillgodosett, om lagen hade
inneburit att Hybrik-DNA-delegationen skulle
ändra namn till Gentekniknämnden. Det är just
detta krav som framförs i den socialdemokratiska
reservationen nr 2.
Vi får nu en lag som medför att vi införlivar två EG-
direktiv om genteknik i svensk rätt. Det naturliga
och enkla hade varit att hela lagen fick träda i kraft
vid samma tidpunkt, nämligen den 1 januari 1995.
Det är därför något förvånande att både regering
och utskott vill att delar av lagen skall träda i kraft
redan om en knapp månad. Man undrar: Varför
denna brådska?
Man får intrycket att vi lever i helt laglöst land på
detta område, och så är ju inte fallet. Vi har en bra
kontroll -- även om den kan bli bättre -- på både
forskning och industriell användning.
Herr talman! Som avslutning vill jag gärna ha sagt
att det är beklagligt att det arbete som lagts ned i
Genteknikberedningen inte har fått ett större
genomslag i lagstiftningsarbetet. Underlaget för
beredningens ställningstagande har ändå utarbetats
av landets främsta experter på bioteknik- och
genteknikområdet liksom också på det etiska
området.
Trots den tvivelaktiga behandling
genteknikfrågorna fått i det lagförslag som vi nu
behandlar, nöjer jag mig med att yrka bifall till den
socialdemokratiska reservationen nr 2.