Herr talman! Det är intressant att höra att det vi hade avsatt i vår budgetmotion inte skulle räcka, och ändå har ni, Claes Västerteg, inte bjudit över. Det är väldigt intressant.
Mycket pekar på att kostnaderna kommer att skena i väg. Om vi nu inte gör det vi måste kommer det att bli ännu dyrare. Just det pekar man på i Sternrapporten. Klimatförändringarna kräver att vi mobiliserar. Vi kan inte bara se stuprörsaktigt på det hela, utan vi behöver inse att det finns värden som måste bevaras. Vi behöver solida ekosystem, och i det har biologisk mångfald ett mycket viktigt värde.
Markpriserna stiger hela tiden, vilket gör att vi inte alltid riktigt hänger med i politiken. Saker och ting går upp och ned. Claes Västerteg talar också om den generella hänsynen. Det är bra, men som jag redovisade tidigare har det visat sig att man inte tagit tillräcklig hänsyn till den generella hänsynen. Samtidigt säger alliansen i skogspropositionen att man inte behöver utveckla redovisningen av olika miljöer i skogen. Man säger att någonting behöver göras, men man säger inte vad, hur eller när det ska göras. Det hela är mycket luddigt. Jag blir väldigt orolig eftersom vi samtidigt har dessa hot över oss. Vi vet att vi måste ta dem på stort allvar.
Ola Sundell nämnde att när man står med landsbygdens folk - då avsåg han skogsägarna - och ser dem i ögonen inser man att de behöver få ersättning för sin skog. Det tycker jag är självklart. Det är precis vad det handlar om. Vi måste ha pengar för att kunna ersätta dem för den skog som vi på något sätt behöver bevara. Det är mycket känslor inblandade i ett ägarskap.
En hel del av våra skogsägare bor dock inte i skogtrakter eller på landsbygden. Vi har ett stort antal skogsägare i storstäderna. Det är också viktigt att komma ihåg. Det sker förändringar.