Herr talman! Främmande trädslag är inget nytt.
(WIVI-ANNE JOHANSSON (v): Nej.)
Sådana har funnits i Sverige i snart hundra år, så det är något som vi har lärt oss att på olika sätt leva med. Contortatallen tror jag motsvarar 0,6 procent av det svenska skogsbeståndet i dag - alltså 6 promille. Det är således ingen dramatisk förändring när man på vissa ståndorter använder sig av trädslag som är väl anpassade för detta.
Jag kan väl berätta för Vänsterpartiets representant här att contortatallen är alldeles utmärkt på ståndorter som exempelvis är väldigt frostkänsliga och där det är näst intill omöjligt att få upp den så kallade svenska skogen - gran, tall och så vidare. Contortatallen är väldigt frosttålig. Därför är den alldeles utmärkt på den typen av ståndorter.
Man ska alltså inte ensidigt här säga vare sig det ena eller det andra, utan det ska vara ett resonemang utifrån mångfald. Och man ska inte, vare sig man representerar alliansen eller man representerar Vänsterpartiet, alltid vara tvärsäker på att det ena är mer rätt än det andra. Låt oss vara öppna för att främmande trädslag också har en liten nisch i den svenska naturen och bidrar till att exempelvis klara det klimatmål som jag tror att vi alla med näbbar och klor kämpar för att klara.
Mer biologisk produktion i den svenska skogen och mer biologisk produktion på svensk jordbruksmark är alltså en garant för att Vänsterpartiets målsättning - att vi ska minska CO2-utsläppen med 40 procent fram till år 2020 - blir verklighet.
Trollar man med knäna i Vänsterpartiet? Det ska vara mindre och mindre produktion av biomassa, och det ska vara mer och mer krav på hur mycket man ska minska utsläppen. Ni är inte trovärdiga, Vänsterpartiet, när det gäller de här frågorna.