Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Energipolitik

BENGT DALSTRÖM (nyd), 1994-05-26 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Det är skönt att kunna se med fräscha

ögon och lyssna med fräscha öron utan att vara

bunden till en politik som är förd sedan 20 år

tillbaka i tiden. Man anknyter till vad som har varit.

Jag tycker att man skall syfta framåt.

Herr talman! Vi är alltså överens om att vi vill ha

en ekonomisk och miljövänlig tillgång till energi. Vi

vet att vattenkraft och kärnkraft ger oss och

industrin elenergi till låga och konkurrenskraftiga

priser. Det är en förutsättning för att främst många

av våra tunga exportindustrier skall kunna sälja

sina produkter och därmed också skapa

förutsättningar för nya jobb.

Vi vet också att kompletterande energibehov i dag

måste tillgodoses genom att man utnyttjar

miljöskadliga fossila bränslen. Forskningen och

utvecklingen av nya miljövänliga bränslen är

intensiv, men fortfarande lever vi med marginella

energitillskott som vi exempelvis får från

biobränslen. Ännu mer marginella tillskott kan

skapas genom att man utnyttjar alternativa

energikällor, t.ex. vindkraft och solenergi. Låt oss

återkomma till det!

Som vi i Ny demokrati ser på energifrågan i nuläget

finns det bara två alternativ för att få en ökad och

säker elproduktion som inte bidrar till ytterligare

miljöskadliga utsläpp, Lennart Daléus, nämligen

vattenkraft och kärnkraft.

Utbyggnaden av vattenkraften ser vi som

orealistisk, även om det finns intressanta lösningar

som skulle kunna ge betydande energitillskott utan

att det skulle bli tal om någon miljöförstöring. Då

återstår en utveckling eller utbyggnad av

kärnkraften. Med den nya teknik som är under

framtagande och som alltmer närmar sig en

praktisk tillämpning utgör avfallshanteringen inget

problem ur säkerhetssynpunkt. Med tanke på ett

årtal som år 2010 har vi också litet tid på oss, men

redan nu finns det dokumentation som talar för att

problemet med avfallshanteringen med säkerhet

kommer att vara löst vid den tidpunkten.

Jag talar om transmutationsmetoden. Den är en

möjlig lösning. Den innebär att nedbrytningen av

den radioaktiva strålningen förkortas från kanske

100 000 år till en mansålder. Jag tyckte mig

häromdagen höra att man i Japan håller på att få

fram en ny typ av kärnreaktorer och kraftverk som

har en inbyggd nedbrytning av avfallet.

Med denna kärnkraftstekniska utveckling som

bakgrund vore det, enligt vår uppfattning, helt fel

att i dag binda upp sig för en avveckling år 2010.

Tyngst väger ändå ekonomin i sammanhanget. Det

uttalade inte Lennart Daléus någon tanke om.

Visste ni att en fortsatt användning av kärnkraft

efter år 2010 skulle innebära en produktion av

eleneregi till halva kostnaden jämfört med dagens

redan låga kostnader? Visste ni att kärnkraftverken

år 2010 kanske representerar ett värde på i runda

tal 180 miljarder? Dessa pengar skulle vi alltså mer

eller mindre kasta bort.

Mot denna bakgrund förefaller det vara helt

vansinnigt att i dag bestämma om en avveckling år

2010.

Herr talman! Vad som oroar mig är den negativa

inställningen till att tänka på kärnkraft i positiva

termer. Vi har i dag en lag om kärnteknisk

utveckling som förbjuder verksamhet som kan syfta

till eller främja uppförande av nya kärnkraftverk i

Sverige. Naturligtvis påverkar det utvecklingen av

vår tekniska know-how i fråga om kärnkraft, vilken

vi faktiskt framgångsrikt har byggt upp som en

svensk exportvara.

Den tekniska utvecklingen av kärnkraftsteknologin

och avfallshanteringen, den ökade insikten om

kärnkraftens betydelse för en renare miljö, för vår

ekonomi och för sysselsättningen inom industrin

talar för en omvärdering av tidigare

energiöverenskommelser. Det är faktiskt dags att

förankra en ny kärnkraftspolitik hos det svenska

folket. Det är dags att genomföra en rådgivande

folkomröstning om den framtida

kärnkraftsutvecklingen i Sverige. Det föreslår vi.

I morse var det faktiskt ett program i TV där en icke

okänd och relativt tung socialdemokrat, Anders

Ferm, pläderade för att världen inte kan leva utan

kärnkraft. Han sade att kärnkraften, med hänsyn

till vår miljö och till utvecklingen i tredje världen,

måste vara en förutsättning i framtiden. Han var

också inne på att det skulle vara en folkomröstning.

Det var 15 år sedan man tog ställning till den här

problematiken. Han tyckte att det var dags att ta

upp den igen. Det var ett intressant inlägg i

debatten.

Jag skall nu säga några ord om vindkraften --

följetongen i våra energidebatter. En fortsatt

satsning och -- ännu värre -- en utbyggnad av

vindkraften ter sig för oss i Ny demokrati som ett

spel för gallerierna. Det finns politiska poäng att

hämta i det sammanhanget. NUTEK konstaterar

krasst i en rapport att det investeringsstöd om ca 50

miljoner kronor per år som går till vindkraftverk

inte utnyttjas. Man föreslår en överföring av medel

till forskning och utveckling. NUTEK konstaterar

att stödet har utbetalats till ca 70 vindkraftverk,

motsvarande en elproduktion på -- lyssna! -- 0,035

TWh/år. Sveriges totala elproduktion under år 1993

uppgick till ca 140 TWh. Detta belyser orimligheten

i att fortsättningsvis satsa på vindkraften. I

realiteten skulle man kanske behöva 20 000

vindkraftverk för att ersätta ett kärnkraftverk. Vad

skulle det innebära ur miljöförstöringssynpunkt?

Ny demokrati motionerar därför om en indragning

av detta investeringsstöd till vindkraftverk med 45

miljoner.

I samband med utskottsdiskussionen om

avregleringen av elmarknaden har det från flera

partier framkommit att det finns behov av att

genomföra en fördjupad allmän utredning av

Sveriges energibehov. Detta skulle vara en

uppföljning av 1991 års energiöverenskommelse.

Vi i Ny demokrati utgår från att direktiven för den

föreslagna parlamentariska energikommissionen

även inkluderar en förutsättningslös bedömning av

kärnkraftens framtid. Vi biträder också

utskottsmajoritetens yrkande om tillsättande av

denna parlamentariska kommission enligt mom. 1.

I övrigt yrkar jag bifall till våra reservationer 2, 4,

5 och 6.

Jag har redan nämnt några reflexioner med

anledning av Lennart Daléus väl omvittnade

inställning i dessa frågor. Han talar ibland om

verkligheten. Verkligheten består av

reaktorhaverier, avfall och kärnvapenspridning.

Det är hans tunga argument. Därför finner han att

kärnkraften är oacceptabel.

Detta är förvisso oroande frågor som man skall

arbeta med, men att i ett sådant här läge lagstifta

om och låsa sig för en avveckling år 2010 förefaller

mig vara en strutspolitik.

Debatten

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BENGT DALSTRÖM (nyd): Energipolitik (1994-05-26) — PRESS0