Herr talman! Det är skönt att kunna se med fräscha
ögon och lyssna med fräscha öron utan att vara
bunden till en politik som är förd sedan 20 år
tillbaka i tiden. Man anknyter till vad som har varit.
Jag tycker att man skall syfta framåt.
Herr talman! Vi är alltså överens om att vi vill ha
en ekonomisk och miljövänlig tillgång till energi. Vi
vet att vattenkraft och kärnkraft ger oss och
industrin elenergi till låga och konkurrenskraftiga
priser. Det är en förutsättning för att främst många
av våra tunga exportindustrier skall kunna sälja
sina produkter och därmed också skapa
förutsättningar för nya jobb.
Vi vet också att kompletterande energibehov i dag
måste tillgodoses genom att man utnyttjar
miljöskadliga fossila bränslen. Forskningen och
utvecklingen av nya miljövänliga bränslen är
intensiv, men fortfarande lever vi med marginella
energitillskott som vi exempelvis får från
biobränslen. Ännu mer marginella tillskott kan
skapas genom att man utnyttjar alternativa
energikällor, t.ex. vindkraft och solenergi. Låt oss
återkomma till det!
Som vi i Ny demokrati ser på energifrågan i nuläget
finns det bara två alternativ för att få en ökad och
säker elproduktion som inte bidrar till ytterligare
miljöskadliga utsläpp, Lennart Daléus, nämligen
vattenkraft och kärnkraft.
Utbyggnaden av vattenkraften ser vi som
orealistisk, även om det finns intressanta lösningar
som skulle kunna ge betydande energitillskott utan
att det skulle bli tal om någon miljöförstöring. Då
återstår en utveckling eller utbyggnad av
kärnkraften. Med den nya teknik som är under
framtagande och som alltmer närmar sig en
praktisk tillämpning utgör avfallshanteringen inget
problem ur säkerhetssynpunkt. Med tanke på ett
årtal som år 2010 har vi också litet tid på oss, men
redan nu finns det dokumentation som talar för att
problemet med avfallshanteringen med säkerhet
kommer att vara löst vid den tidpunkten.
Jag talar om transmutationsmetoden. Den är en
möjlig lösning. Den innebär att nedbrytningen av
den radioaktiva strålningen förkortas från kanske
100 000 år till en mansålder. Jag tyckte mig
häromdagen höra att man i Japan håller på att få
fram en ny typ av kärnreaktorer och kraftverk som
har en inbyggd nedbrytning av avfallet.
Med denna kärnkraftstekniska utveckling som
bakgrund vore det, enligt vår uppfattning, helt fel
att i dag binda upp sig för en avveckling år 2010.
Tyngst väger ändå ekonomin i sammanhanget. Det
uttalade inte Lennart Daléus någon tanke om.
Visste ni att en fortsatt användning av kärnkraft
efter år 2010 skulle innebära en produktion av
eleneregi till halva kostnaden jämfört med dagens
redan låga kostnader? Visste ni att kärnkraftverken
år 2010 kanske representerar ett värde på i runda
tal 180 miljarder? Dessa pengar skulle vi alltså mer
eller mindre kasta bort.
Mot denna bakgrund förefaller det vara helt
vansinnigt att i dag bestämma om en avveckling år
2010.
Herr talman! Vad som oroar mig är den negativa
inställningen till att tänka på kärnkraft i positiva
termer. Vi har i dag en lag om kärnteknisk
utveckling som förbjuder verksamhet som kan syfta
till eller främja uppförande av nya kärnkraftverk i
Sverige. Naturligtvis påverkar det utvecklingen av
vår tekniska know-how i fråga om kärnkraft, vilken
vi faktiskt framgångsrikt har byggt upp som en
svensk exportvara.
Den tekniska utvecklingen av kärnkraftsteknologin
och avfallshanteringen, den ökade insikten om
kärnkraftens betydelse för en renare miljö, för vår
ekonomi och för sysselsättningen inom industrin
talar för en omvärdering av tidigare
energiöverenskommelser. Det är faktiskt dags att
förankra en ny kärnkraftspolitik hos det svenska
folket. Det är dags att genomföra en rådgivande
folkomröstning om den framtida
kärnkraftsutvecklingen i Sverige. Det föreslår vi.
I morse var det faktiskt ett program i TV där en icke
okänd och relativt tung socialdemokrat, Anders
Ferm, pläderade för att världen inte kan leva utan
kärnkraft. Han sade att kärnkraften, med hänsyn
till vår miljö och till utvecklingen i tredje världen,
måste vara en förutsättning i framtiden. Han var
också inne på att det skulle vara en folkomröstning.
Det var 15 år sedan man tog ställning till den här
problematiken. Han tyckte att det var dags att ta
upp den igen. Det var ett intressant inlägg i
debatten.
Jag skall nu säga några ord om vindkraften --
följetongen i våra energidebatter. En fortsatt
satsning och -- ännu värre -- en utbyggnad av
vindkraften ter sig för oss i Ny demokrati som ett
spel för gallerierna. Det finns politiska poäng att
hämta i det sammanhanget. NUTEK konstaterar
krasst i en rapport att det investeringsstöd om ca 50
miljoner kronor per år som går till vindkraftverk
inte utnyttjas. Man föreslår en överföring av medel
till forskning och utveckling. NUTEK konstaterar
att stödet har utbetalats till ca 70 vindkraftverk,
motsvarande en elproduktion på -- lyssna! -- 0,035
TWh/år. Sveriges totala elproduktion under år 1993
uppgick till ca 140 TWh. Detta belyser orimligheten
i att fortsättningsvis satsa på vindkraften. I
realiteten skulle man kanske behöva 20 000
vindkraftverk för att ersätta ett kärnkraftverk. Vad
skulle det innebära ur miljöförstöringssynpunkt?
Ny demokrati motionerar därför om en indragning
av detta investeringsstöd till vindkraftverk med 45
miljoner.
I samband med utskottsdiskussionen om
avregleringen av elmarknaden har det från flera
partier framkommit att det finns behov av att
genomföra en fördjupad allmän utredning av
Sveriges energibehov. Detta skulle vara en
uppföljning av 1991 års energiöverenskommelse.
Vi i Ny demokrati utgår från att direktiven för den
föreslagna parlamentariska energikommissionen
även inkluderar en förutsättningslös bedömning av
kärnkraftens framtid. Vi biträder också
utskottsmajoritetens yrkande om tillsättande av
denna parlamentariska kommission enligt mom. 1.
I övrigt yrkar jag bifall till våra reservationer 2, 4,
5 och 6.
Jag har redan nämnt några reflexioner med
anledning av Lennart Daléus väl omvittnade
inställning i dessa frågor. Han talar ibland om
verkligheten. Verkligheten består av
reaktorhaverier, avfall och kärnvapenspridning.
Det är hans tunga argument. Därför finner han att
kärnkraften är oacceptabel.
Detta är förvisso oroande frågor som man skall
arbeta med, men att i ett sådant här läge lagstifta
om och låsa sig för en avveckling år 2010 förefaller
mig vara en strutspolitik.