Herr talman! År 2010 står kvar på papperet. Men
det blir bara en tom besvärjelse om man inte ger
förutsättningar för att det skall förverkligas. Det är
de förutsättningarna som Birgitta Johansson och
Socialdemokraterna inte vill ge.
Herr talman! Det finns en kärntekniklag. Vad vi
talar om är att komplettera den med moment som
gör det möjligt för regeringen att genomföra den
seger som linje 1 och linje 2, dvs.
Socialdemokraterna, Folkpartiet och
Moderaterna, vann i folkomröstningen 1980.
Herr talman! Det är litet typiskt att när vi börjar bli
konkreta i fråga om kärnkraftens avveckling och
tala om att det nu är dags att stänga av, då läggs de
vanliga dimridåerna ut. Det kommer fram
utredningar. Man talar om långsiktigt tänkande och
om att ta ett helhetsgrepp. Jag älskar och hyllar
helhetsgrepp, långsiktighet och mycket av det som
i Birgitta Johanssons mun blir närmast besvärjelser.
Jag hyllar dem. Men det får inte bli så att dessa
begrepp ligger som en våt handduk över de
nödvändiga, konkreta åtgärderna.
Herr talman! Jag har suttit med i tre eller fyra
avvecklingskommittéer sedan folkomröstningen.
Det börjar snart bli litet pinsamt för det politiska
systemet att uteslutande använda det som ett
instrument, när det finns mycket tydliga
möjligheter att visa att det politiska systemet menar
allvar. Den signalen till omvärlden, till de andra
aktörerna, är nödvändig. Det är förödande om vi
från politiskt håll fortsätter att år efter år utreda
förutsättningarna för energipolitiken och särskilt
möjligheterna att avveckla kärnkraften.
Herr talman! Kärnkraften är farlig, det är bevisat.
Den måste bort. Det går att ta bort kärnkraften.
Det finns andra möjligheter. Det är dags för oss att
sätta ned fötterna. Jag är ledsen över att
Socialdemokraterna på detta sätt undandrar sig
möjligheten att fullfölja svensk politik, en politik
som man så uppenbart har tagit ställning för i sina
interna diskussioner. Jag beklagar det.