Fru talman! Jag vill kortfattat kommentera några
av de inlägg som vi hittills har hört. Först verkar det
som om alla inte har läst de senaste sysselsättnings-
siffrorna. Sysselsättningen fortsätter faktiskt att öka
och arbetslösheten fortsätter att minska. Den öppna
arbetslösheten var 3,6 % i december. Det är, om man
undantar maj 2001 då siffran var 3,5 %, den lägsta
siffran på över tio år. Det är inte resultat av någon
AMS-satsning. Tvärtom minskar antalet människor i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inte ens den om-
fattande nedgången i IT-sektorn kan rubba utveck-
lingen. Det är faktiskt fler människor som arbetar i
IT-sektorn i dag än det var för ett år sedan.
Ett annat exempel. På Volvo i Göteborg nettoan-
ställde man 20 personer varannan vecka förra året.
För medlemmarna på Metalls avdelning 41 i Västsve-
rige har arbetslösheten nästan halverats på ett år och
är nu under 4 %. Man kommer knappt ihåg när den
senast var så låg. Detta är också en verklighet i Sveri-
ge, trots varsel och uppsägningar på flera håll. Och
jag säger inte att det inte finns några problem, men
jag säger att man faktiskt måste se både de positiva
siffrorna och de negativa om man vill vara seriös i
debatten.
Sverige är alltså så starkt att det trots den svaga
internationella konjunkturen skapas alltfler jobb i vårt
land. Och det kan ni väl åtminstone glädjas åt. Ni kan
väl ändå säga att det är ganska bra, om ni nu inte vill
ta i för hårt. Men man får nästan intrycket av att en
del av er är födda under ett svart moln, så att ni aldrig
förmår att glädjas åt någonting utan att er huvudupp-
gift i politiken är att påstå att allting alltid går åt sko-
gen, eller som vi säger i Norrbotten, dysterkvistar.
Jag är stolt över att Sverige faktiskt verkar kunna
hävda sig väl. Jag är ganska säker på att det beror på
alla de åtgärder som vi har vidtagit under de senaste
åren. Men jag underskattar inte risken för en sämre
utveckling. Vi kan komma att få ökad arbetslöshet
under våren. Det är bl.a. därför som vi förberett AMS
på en sådan situation. Men just därför är det så viktigt
att vi nu håller greppet om ekonomin och att vi inte
börjar slarva med statsfinanserna. Därför måste mo-
deraterna tala om hur de ska finansiera sina gigantis-
ka skattesänkningar till de välbeställda. Det har de
fortfarande inte gjort.
Fru talman! Per Westerbergs inlägg var i övrigt
lätt att förutse. Han har bara två strängar på sin gitarr.
Knäpper man på den ena börjar den ljuda om skatte-
sänkningar. Och knäpper man på den andra hörs en
melodi om marknaden.
Låt mig säga några ord om marknaden. Markna-
den är bra i många fall. Den är en källa till dynamik
och utveckling. Visst är det så, det erkänner jag. Men
man gör ett mycket allvarligt misstag om man tror att
marknaden löser alla problem. Se på historien. Mark-
naden byggde inte järnvägarna i Sverige. Marknaden
startade inte universiteten i Uppsala och Lund och
drog i gång forskningen. Marknaden byggde inte upp
myndigheterna, en omutbar statsförvaltning och ett
effektivt rättsväsende.
På samma sätt är det i dag. Marknaden löser inte
behovet av högutbildad arbetskraft. Marknaden
kommer aldrig att bygga ut bredband i hela landet.
Och marknaden skapar inte barnomsorg och skola för
de minsta och vidareutbildning och kompetensut-
veckling för de vuxna. Marknaden ser inte ens till att
upprätthålla det som är förutsättningen för dess egen
existens, nämligen fungerande konkurrens.
För allt detta krävs politik, politiska beslut och
skatter. Och Per Westerberg driver linjen att det inte
ska vara någon politik. Och jag skulle gärna vilja höra
vad mittenpartierna anser om detta.