Fru talman! Kompetenskraven i arbetslivet har
ökat år från år. Många branscher lider av kompetens-
brist. Det finns en dold kompetens i landet som utgörs
av de nya svenskarna, invandrarna. Det stora flertalet
har i dag arbeten som de är mycket överkvalificerade
för. Denna kompetens måste tas till vara. Ansträng-
ningar måste till för att detta resursslöseri inte ska
fortsätta.
Företag som ska lyckas på en internationell mark-
nad eller en hemmamarknad präglad av en alltmer
internationaliserad kundkrets kan knappast gynnas av
att man utestänger utländska inslag.
Fru talman! Det är viktigt för sysselsättningen och
ekonomin att kontinuerligt utveckla kompetensen.
Men det gäller också att så väl som möjligt utnyttja
den kompetens som redan finns. Kompetensen, hu-
mankapitalet, är den resurs i samhällsekonomin som
växer ju mer den används. Däremot minskar den om
den inte används.
För att möta demografiboomen om några år måste
vi bli mycket duktigare på att ta till vara varandras
talanger. Att som i dag utestänga stora grupper från
arbetslivet och att ha ett arbetsliv och samhällsklimat
som leder till ett ökat antal sjukskrivningar och till att
många går in i väggen - det är bara ett fåtal som orkar
jobba till den egentliga pensionsåldern - är inte ett
bra sätt att möta framtiden.
Som näringsministern påpekade är människans
vilja att ta ett arbete nationens största tillgång. Men
att rehabilitera människor så att de kommer tillbaka
till en stressig arbetsmiljö är inte livskvalitet. Kanske
en sänkning av normalarbetstiden skulle bidra till att
livskvaliteten höjdes.
Det gäller att underlätta för människor att kunna
ta sig in på arbetsmarknaden och kunna byta arbete.
Där finns det en tröghet. En möjlighet att minska
denna tröghet och att ge ungdomar och invandrare en
chans att komma in på arbetsmarknaden är det friår
som Miljöpartiet drev igenom i samband med bud-
getarbetet. Genomförs det ett nationellt friår i positiv
anda kommer flera att få chansen i och med att rör-
ligheten på arbetsmarknaden blir större.