Fru talman! Bottenträsk, sade Björn Rosengren.
Det var vad det internationella institutet kom fram till
att det var när det gällde näringsklimatet och vad
regeringen stod för, inte när det gällde svenskt företa-
gande och inte när det gällde svensk forskning och
utveckling.
Björn Rosengren, vi vände utvecklingen i början
på 90-talet. Vi genomförde de radikala reformerna på
telemarknaden och elmarknaden, och vi genomförde
avregleringen av arbetsförmedlingarna och beman-
ningsföretagen. Det internationella institutet säger att
just detta kanske var de viktigaste orsakerna till den
ekonomiska framgången på 90-talet.
Är verkligen Björn Rosengren nöjd med att unge-
fär 100 stora svenska företags huvudkontor har för-
svunnit från landet? Är det inte så att när huvudkon-
toren försvinner från landet tar forskningen och ut-
vecklingen stryk och att vi tappar kraft i Degerfors,
Gislaved och Katrineholm? I Katrineholm var det inte
bara fråga om Scaniabussar. Glöm inte Flextronics,
med mångdubbelt fler anställda som hotades, som
försvinner från landet.
Jag vill gärna se att kommunisterna stöder oss i
EU-nämnden när det gäller att ta bort en del av EU:s
regionalpolitik, som har förorsakat en del av proble-
men i Gislaved, och att de inte bara struntar i det när
det kommer till skarpt läge i nämnden.
Är Björn Rosengren nöjd med att var fjärde
svensk i arbetsför ålder inte går till arbetet och att
man inte vill satsa på att ta bort vårdköerna så att
människor får vård i tid? Är det lönsamt, mänskligt
och humant? Är Björn Rosengren nöjd med att man
inte satsar tillräckligt för att komma till rätta med
ökningen av förtidspensionerna? Näringspolitiken får
godkänt bara av 12 % av svenska företagare. De är
missnöjda med rättssäkerheten på skatteområdet, med
miljöbalken, med konkurrensen från det offentliga
och med straffskatten på småföretagare som kallas
3:12-reglerna. Och är det verkligen riktigt när nyfö-
retagandet är det lägsta sedan 1990, då statistiken
började föras?