Fru talman! Först ett tack till Moderaterna och
Vänsterpartiet för den här debatten och för möjlighe-
ten att redovisa regeringens syn på sysselsättning och
tillväxt på ett samlat sätt. Särskilt viktigt är det kan-
ske att få ett sådant här tillfälle nu när det bara åter-
står drygt ett halvår till valet. Vi ska tala om det som
förenar oss över partigränserna, och det är en hel del,
men vi ska också tala om det som skiljer oss.
För det är en hel del som skiljer socialdemokratin
från framför allt Moderaterna när det gäller synen på
sysselsättning, tillväxt, företag och arbetsliv. Skillna-
derna finns både när det gäller perspektiv och när det
gäller resultat.
Jag tar perspektivet först. Jag anser att vi har ett
gott företagsklimat. Jag tror att alla i den här kamma-
ren vill ha ett gott företagsklimat. Men vi socialde-
mokrater hävdar bestämt att vi också måste ha ett gott
löntagarklimat. Sverige måste ha både ett bra före-
tagsklimat och ett bra löntagarklimat för att kunna
lyckas på lång sikt. Det är det perspektivet högern
saknar: löntagarperspektivet, de anställdas perspektiv.
Därför kan man lägga förslag som undergräver an-
ställningstryggheten och arbetsrätten och som skär
ned de anställdas försäkringsskydd och som kraftigt
höjer kostnaderna för att vara med i a-kassan, och
därför kan man lägga förslag som innebär att kollek-
tivavtalen i praktiken skulle bli verkningslösa. Så ser
det ut, det högerledda alternativet i svensk politik.
Per Westerberg och andra har aldrig förstått att
vägen till tillväxt faktiskt måste innefatta både trygga
företagare och trygga löntagare. Man har aldrig för-
stått att tillväxt aldrig kan byggas på skärpta motsätt-
ningar mellan löntagare och företagare. Man har
aldrig förstått att de anställda måste ha möjlighet till
inflytande på arbetsplatsen, utbildning och personlig
utveckling. Man har aldrig förstått att också de an-
ställda måste må bra för att de ska kunna göra sitt
bästa i arbetslivet. Man har aldrig förstått att männi-
skors vilja till arbete är nationens främsta tillgång.
Det om perspektivet. Här går en avgrund mellan
socialdemokratin och högern. Det är oklart hur mit-
tenpartierna ställer sig i den konflikten, men kanske
kan vi få svar på det i dag. Här skiljer vi oss alltså.
Men vi skiljer oss också när det gäller resultaten.
Våra resultat talar för sig själva. Sedan november
1996 har det skapats nästan 300 000 nya jobb i Sveri-
ge. Den snabbaste sysselsättningsökningen har skett i
privat sektor, men nu ökar också antalet anställda i
den offentliga sektorn. Sverige har växt snabbare än
OECD-länderna de senaste åren.
När Per Westerberg var näringsminister tappade
Sverige 450 000 jobb, och 50 000 företag gick i kon-
kurs. Sverige låg i botten av den internationella till-
växtligan om man jämför med liknande länder. Så var
det då med företagsklimatet.
Under socialdemokratisk ledning har Sverige
seglat upp som en av världens ledande IT-nationer.
Sverige är enligt OECD förmodligen världens främsta
kunskapsbaserade ekonomi. Sverige är det land som
satsar mest på forskning, högre utbildning och inves-
teringar i dataprogram mätt som andel av BNP. Sve-
rige har fortfarande enligt OECD den högsta andelen
innovationer och är tvåa när det gäller antalet paten-
tansökningar till EU per capita räknat.
Sverige är ett av de främsta länderna när det gäller
satsning på högskolan, medborgarnas läskunnighet,
antalet forskare, vetenskapliga publiceringar, e-
handel och hushållens tillgång till datorer och Inter-
net.
På World Economic Forums rankningslista av
världens mest konkurrenskraftigaste ekonomier ligger
Sverige på sjätte plats av de 75 undersökta länderna.
Sverige är bäst i EU när det gäller innovationsklimat
och slår också USA och Japan, säger EU-
kommissionen i en färsk rapport. Utbildning, utbild-
ning och utbildning. Där ligger en stor del av förkla-
ringen till Sveriges framgångar under de senaste åren.
Men det finns också andra förklaringar. En av po-
ängerna med det nya näringsdepartementet är att det
blir lättare att se tillväxt och sysselsättning i ett hel-
hetsperspektiv. Man förstår snabbt att många politi-
kområden är viktiga för tillväxt. Arbetsmarknadspo-
litik, arbetsrätt, socialförsäkringar, utbildning och
forskning har jag redan nämnt, men det finns också
annat.
Det har stor betydelse för företag som etablerar
sig här att de anställdas barn kan erbjudas god barn-
omsorg och skola. Det har stor betydelse att vi har
myndigheter som är omutbara och att korruption och
rättslöshet inte breder ut sig. Det har stor betydelse att
vi satsar på polis och rättsväsende så att Sverige kan
vara ett tryggt land för både löntagare och företagare
att verka i. Det har stor betydelse att vår infrastruktur
fungerar, att vägar och järnvägar håller hög kvalitet
så att de anställda kan komma till jobbet och varorna
kan komma fram till sina kunder.
Gemensamt för allt det jag nämnt - barnomsorg,
skola, forskning och utbildning, rättsväsende och
poliser, vägar och järnvägar - är att en mycket stor
del av detta, nästan allt, betalas med skattepengar. För
några månader sedan stod jag här i kammaren och
debatterade infrastruktur med era kolleger. Det var
ingen hejd på hur mycket mer pengar som skulle
satsats om bara ni finge bestämma. Trots att regering-
en ville göra den största satsningen någonsin på in-
frastruktur anklagades vi för snålhet.
Om några minuter kommer vi att få höra krav från
andra hållet, inte krav på ökade utgifter som i min
förra debatt, utan krav på sänkta skatter. Vi kommer
nog att få höra en skur av skattesänkningsförslag.
Moderaterna är som vanligt värst. De ska sänka skat-
terna med 200 miljarder. Det är dubbelt så mycket
som hela sjukvården kostar i Sverige.
Men innan ni går upp i talarstolen och lovar klirr i
kassan till aktieägare, höginkomsttagare och andra
som kommer att tjäna på era skattesänkningar, funde-
ra då lite på frågan: Om ni tänker sänka skatterna på
det sättet, vem ska då betala vägarna och järnvägar-
na? Vem ska betala polisen och det övriga rättsväsen-
det? Vem ska betala barnomsorgen och skolan? Vem
ska betala den högre utbildningen? Vem ska finansie-
ra den grundforskning som är så viktig för företagens
möjligheter att utveckla nya produkter men som ing-
en är beredd att betala för?
Tänk på det innan ni går upp. Klara ut för väljarna
vad ni tänker göra för att finansiera detta. Tala om att
ni inte tänker göra som ni gjorde förra gången när ni
styrde riket, då ni faktiskt drev fram både utgiftsök-
ningar och skattesänkningar. Ni lånade er fram och
körde landet nästan i konkurs.
Fru talman! Under de senaste åren har sysselsätt-
ningen utvecklats mycket positivt. Den öppna ar-
betslösheten har halverats. Men de allra senaste må-
naderna har den utvecklingen dämpats. Vi ser en
ökning av varslen och konkurserna. Det är tydligt att
den internationella konjunkturnedgången påverkar
Sverige. Det gäller framför allt exportindustrin.
Men ändå fortsätter sysselsättningen att öka. De
siffror vi fick från SCB i tisdags var starkare än för-
väntat. Vi har nu 3,6 % öppen arbetslöshet trots att
antalet människor i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
minskat ytterligare. I det läget har den borgerliga
oppositionen farit ut och talat om kris och katastrof.
Vi måste genast sänka skatten för de rika och försäm-
ra arbetsrätten. Annars går det åt pipan för Sverige.
Det är i praktiken det ni har sagt.
Ni har inte lyckats särskilt bra hittills i den diskus-
sionen. Människor lyssnar inte på er. Om man varje
dag år efter år ropar på vargen kommer de faktiskt
inte att lyssna. De tror inte på det längre. Men om vi
skulle hamna i ett läge som det under 1990 har vi i
dag en helt annan situation. Vi har en annan statsfi-
nansiell situation. Vi har ett helt annat läge för syssel-
sättningen. Därför har vi större möjlighet att hantera
det om vi nu skulle hamna där.