Fru talman! Först av allt: Konjunkturläget är osä-
kert. Därför har vi en hög beredskap, bl.a. i AMS. Vi
måste också driva en långsiktig näringspolitik.
Låt oss fortsätta att öka antalet studerande på hög-
skolorna, och då speciellt inom naturvetenskapliga
och tekniska ämnen.
Låt oss fortsätta att förstärka de s.k. kompe-
tensklustren i Sverige, t.ex. Bioteknikklustret i Umeå,
Telekom City i Karlskrona och Timeklustret i Stock-
holm.
Låt oss vidareutveckla de regionala tillväxtavta-
len, så att tillväxten kan komma hela landet till del.
Låt oss skapa ett nationellt entreprenörskapspro-
gram, såsom regeringen föreslog i höstas, och förbätt-
ra den tidiga riskkapitalförsörjningen för företagen.
Låt oss satsa på att öka inflytande och medbe-
stämmande på arbetsplatsen, minska stressen och öka
trivseln på jobben.
Låt oss skärpa konkurrenspolitiken och bekämpa
kartellbildning.
Låt oss bygga upp individuella kompetenskonton
så att fler kan få möjlighet till utbildning och kompe-
tensutveckling.
Låt oss förbättra och bygga ut Sveriges vägar och
järnvägar, och låt oss fortsätta satsningarna på IT-
infrastrukturen.
Men det kanske allra viktigaste: Låt oss bygga
upp ett förtroendefullt samarbete igen mellan politi-
kerna, fackföreningsrörelsen och näringslivet. Där
tror jag faktiskt att förutsättningarna är avsevärt bättre
än på länge, åtminstone att döma av vad jag har hört
från den nya organisationen Svenskt Näringsliv. Vi
har en utomordentligt bra dialog med den. Så kan vi
återskapa den svenska modellen som en gång gjorde
Sverige så starkt.
Vi vet att Moderaterna redan står vid sidan om,
ensamma på sin kant. Min uppmaning till mittenpar-
tierna är enkel: Ni måste välja sida, antingen samför-
stånd i en svensk modell eller konfliktinriktad nylibe-
ralism, antingen en högerväg, som misslyckades så
kapitalt förra gången, eller en socialdemokratisk väg,
som lyckades under 1990-talet.
Tack så mycket för debatten.