Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Under hela våren 2013 har jag haft förmånen att besöka väldigt många olika skolor. Jag vet att jag har berättat det här för en del av er tidigare.
Mitt senaste besök var på Mockfjärdsskolan i Gagnefs kommun den 31 maj. Där finns det jättespännande verksamheter. Den svenska skolan är inte enbart öar där it-utvecklingen sker, utan i många kommuner tar man ett mycket starkt grepp om att it är en del av en modern och viktig arbetsmiljö i barns vardag, och då jobbar man med det.
Jag vill också nämna den fantastiska verksamhet som jag såg i särskolan på Mockfjärdsskolan. Man gör ett fantastiskt arbete där it och "paddorna" har en mycket viktig del i kommunikationen när det talade språket nästan inte var utvecklat över huvud taget. De andra språken som kunde användas tack vare den nya tekniken var så viktiga.
Jag vill nämna värdegrundsarbetet och rörelse- och hälsoprofilen på Mellösa skola i Örebro. Det är en fantastisk verksamhet på väldigt många olika sätt.
Jag vill nämna Väsby skola i Upplands Väsby. Där jobbar man mycket aktivt med de nyanlända för att integrera elever i den svenska skolan, och man lyckas också med det på ett bra sätt. Det är en stor utmaning där projektet heter: Alla i mål. Det är en jätteviktig verksamhet.
Jag kan också nämna it-utvecklingen på Västerskolan i Knislinge i Östra Göinge kommun eller Isabergsskolan i Hestra i Gislaveds kommun.
Det pågår oerhört mycket utvecklingsarbete runt om i Sverige. Då blir det nästan lite bedrövande att höra de dystra prognoserna från en del i oppositionspartierna. Det är klart att vi ska se problemen, men vi måste också se det som driver fram kvaliteten, det som är framgångsfaktorerna i den svenska skolan.
Och vad är det? Jo, det är att man satsar på olika sätt och verkligen ser över lärarnas kompetens, gör satsningar på eleverna, vägrar att tro att elevernas hemförhållanden gör att resultatet blir misslyckat och bestämmer sig för att alla elever kan. Det var också det som var budskapet från Nossebro i går. De sade att de hade bestämt sig. De sade att uppdraget är att elever har rättigheten att nå målen, och det jobbar de mycket starkt med.
I dag behandlar vi ett motionsbetänkande som heter
Skolväsendet
. Det handlar om de olika motioner som har kommit in under den allmänna motionstiden. Därför kan det kanske kännas lite spretigt eftersom det lyfter upp ett antal olika frågor. Och man kan undra varför andra frågor inte finns med. Debatten kan kanske också låta lite spretig.
Under de år som alliansregeringen har haft ansvar för utbildningspolitiken har det genomförts många reformer. Jag möter väldigt positiv respons, till exempel på den nya skollagen. När jag ute i skolorna säger de så här: Vi tycker att den nya läroplanen Lgr 11 är ett viktigt dokument. Den har förtydligat vårt arbete. Den är ett redskap för oss som lärare att få veta mycket tydligare vad vi ska göra.
Häromdagen blev jag lite bedrövad när jag hörde en annan berättelse om att man på en skola hade sagt att man inte hade vetat att det fanns mål att uppnå i fysik för årskurs 5. Det var inte lika positivt, men det är viktigt att få veta att det är viktigt att man lever upp till alla de delar som läroplanen ger uttryck för.
Lite lustigt blev det väl i partiledardebatten tidigare i dag när Mikael Damberg, för det var ju inte bara partiledare som var med, talade om att Socialdemokraterna skulle vara motorn i utvecklingen av svensk utbildningspolitik. Jag välkomnar mycket av att man har närmat sig allianspolitiken på många olika områden. Man har visserligen konsekvent röstat nej till många stora reformer, men i dag säger man att det är viktiga delar. Som jag uppfattar det omfamnar man skollagen, och man tycker även att många andra stora reformer är bra.
Man har bjudit in till olika samråd och så vidare, men vi vet att det pågår väldigt mycket arbete. Vi kan se det i den debattartikel som presenterades för lite drygt tio dagar sedan från SKL, Utbildningsdepartementet, de fackliga organisationerna och Friskolornas Riksförbund. Där listade man ett antal utmaningar som man verkligen är beredd att jobba vidare med och där man också pekar på det som kommer att leda till en ökad kvalitet.
Jag och Centerpartiet har en stor tilltro till att de verktyg som man behöver på olika sätt finns ute i den svenska skolan. Men man måste använda dem. Det är klart att vi kan lyfta bort vissa delar, till exempel när det gäller administrationen. Det är vi beredda att göra framöver, men de verktyg man behöver ha finns på många olika sätt.
Ett exempel på det är en jättestor satsning i form av ett stort antal miljarder som har gjorts på Lärarlyftet. Vi såg att lärarnas kompetens är så viktig att vi också från den nationella nivån behöver satsa på det. Därför har både Lärarlyftet 1 och 2 genomförts, och det är jätteviktiga satsningar. Från Centerpartiets sida skulle vi också vilja ha ett digitalt lärarlyft, det vill säga att man lyfter upp och utvecklar arbetssätt kopplat till den nya tekniken.
Där finns mycket spännande, och jag tror att det är viktigt att lärosätena följer den utveckling som sker. Det är ju precis som John Hattie sade i en artikel i Svenska Dagbladet alldeles häromdagen: Det handlar inte bara om att göra bra saker, utan vi måste faktiskt satsa på det som är det bästa möjliga. Det behöver man följa, och skolorna behöver också träna på att göra det bästa möjliga. Då behöver vi ge dem verktyg men också stärka ledarskapet i skolan.
Det kan bli lite märkligt i debatten när vi jämför med Finland och säger att där har inte politiken blandat sig i så mycket, samtidigt som vi ropar på det ena politiska förslaget efter det andra just för att politiken ska ge verktygen. Men verktygen finns i den svenska skolan. Det finns många bra exempel. Låt oss sprida de goda exemplen och se att de också får ett mycket större fäste på olika sätt!
Om vi går tillbaka till John Hattie så pekar han på i den stora sammanställningen när det gäller forskning på olika sätt att klasstorlek kan ha en liten effekt. Ändrar man arbetssättet kan det få en större effekt. Men vad vi behöver ha i den svenska skolan är riktigt duktiga lärare som oavsett klasstorlek tar sig an utmaningen och ser till att varje elev får möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sin potential.
Det är där jag tror att det är så viktigt att vi inte hemfaller åt att tala om att ett antal elever är dömda till misslyckande utifrån de förutsättningar de har hemifrån. Alla elever har möjligheter! Vi har här på olika sätt lyft fram att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det är det som skolan måste ta på allvar och också genomföra. Förväntningarna på eleverna och att lärarna ger den feedback som de behöver blir då så viktiga saker. Det är klart att vi inte behöver fatta politiska beslut om vilken typ av feedback lärare ska ge till sina elever, utan det är professionen som utformar det på bästa möjliga sätt.
Jag tycker att det är en så härlig formulering som man pekar på när det gäller lärares kompetens. Förutom att ge feedback till eleverna är det så oerhört viktigt att läraren känner passion för sitt arbete, ett intresse och en passion för det ämne man har men också för att skapa de goda relationerna. Där ser jag fram emot arbetet att gemensamt på olika sätt lyfta lärares kompetens framöver.
Frågan har ställts: Varför kan vi inte ha en nationell it-strategi? Men läs då den digitala agendan som heter
It i människans tjänst
! Läs s. 33 där det handlar om skolan och vilket uppdrag skolan har! Det är det man ska genomföra. Man har fått uppdraget i läroplanen att se till att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik för kunskapssökande, för kommunikation, för skapande och för lärande.
Om vi dessutom tillsätter och ger resurser för ett lyft för digitalt lärande finns det ju på plats. Vi behöver inte ha ytterligare debatter och anta ytterligare strategier. Och jag förutsätter att också de socialdemokratiska kommunföreträdarna läser den digitala agendan och inte väntar på att Socialdemokraterna ska skriva en egen agenda för den nationella utvecklingen utan att man faktiskt tar till sig den delen som regeringen har arbetat fram och jobbar efter det.
Det är skolavslutningstider. Jag skulle slutligen, herr talman, vilja önska alla elever som tar studenten och går ut skolan ett riktigt skönt sommarlov och välkommen tillbaka till hösten. Jag tror nämligen att man på olika sätt känner att man längtar tillbaka till skolan. Där vill man vara, och då behöver vi politiskt lyfta bilden av den svenska skolan och inte svartmåla den. Vi behöver på olika sätt lyfta lärares kompetens och ge alla elever möjligheter att nå målen, för det har de rätt till.
(Applåder)